Här har frikyrkan sina starkaste fästen

Religionssociologen Margareta Skog, som granskat frikyrkornas medlemssiffror sedan 1976, har nyligen publicerat en sammanställning av hur läget såg ut vid millennieskiftet, 1985-2005. I några fall är uppgifterna kompletterade med statistik från de senaste åren.Hon har gjort den tabell som ligger till grunden för illustrationen här intill. De olika frikyrkosamfundens medlemmar har fördelats på olika län. För att få en mer detaljerad redovisning har hon delat på de nya storlänen Västra Götaland och Skåne, och i stället använt de gamla länsindelningarna.Flest i JönköpingDet visar sig att Missionskyrkan har de flesta av sina medlemmar i Jönköpings län, men också rätt många i Stockholms. Alliansmissionen är nästan helt koncentrerad till Jönköpings. Till stora delar är det här områden som är kända som traditionella fästen för respektive kyrka, men faktum är att EFK, som många placerar till Örebro, har en fjärdedel av sina medlemmar i Jönköping och Östergötland. Och Stockholms län är kanske ett större "pingstfäste" än många tror, i princip lika stort som Jönköpings län.Få i SkåneSom framgår av grafiken är det vissa län som återkommer som "frikyrkliga". Margareta Skog har också räknat fram skillnaden mellan länen i det avseendet.Jönköpings län ligger i topp, med 10,1 procent av invånarna som frikyrkliga, Skånes län i botten med 0,8 procent.Snittet frikyrkomedlemmar för hela riket är 2,2 procent. Kalmar län (2,3) och Västmanlands län (2,1) ligger närmast det rikssnittet.Gör man en liknande topplista för kommunerna kommer Gnosjö i topp. 16,2 procent av befolkningen tillhör en frikyrka. Mullsjö är god tvåa med 15,0 procent.De kanske mest tänkvärda siffrorna i studien - i alla fall för de inom samfunden som oroas över medlemsutvecklingen - handlar om de sammanlagda siffrorna över utvecklingen. Under den granskade perioden, alltså 1985-2005, försvann 20 procent, en femtedel av medlemmarna. År 1985 var medlemsantalet 253 815, och år 2005 var det 202 251.Ingen återkomstI USA har man talat om "the return of the sacred", helighetens återkomst. Om det verkligen gäller i USA har Margareta Skog svårt att bedöma. Men hon säger om Sverige:- Det gäller i alla fall inte den organiserade religiositeten. Och även om hon medger att statistik inte säger allt om den religiösa utvecklingen så tycker hon att det finns inslag man kan beklaga.- Även Jan Myrdal har ju, trots att han är ateist, uttryckt att det är viktigt med kristendomen. Det är viktigt att lära sig om vår kulturs grund.- Därför är det beklagligt att till exempel konfirmationen går ned.Men några enkla svar finns inte påpekar hon. - Vi vet bara att allt är föränderligt.