Oro i Togo efter presidentval

Fauré Gnassingbé fick i presidentvalets första omgång i februari 72 procent av rösterna, men valresultatet har ifrågasatts. Förre premiärministern Agbeyome Kodjo, som kom tvåa i valet med 18 procent av rösterna, har utropat sig själv till demokratisk vinnare – men greps under dramatiska former den 23 april. Hans tidigare immunitet som före detta premiärminister lyftes i mars.

Gripandet av Kodjo fick landets katolska biskopar att publicera ett uttalande, där de protesterar mot arresteringen, och också pekar på att den politiska situationen i landet nu förvärras.

Rättigheter på undantag

”Togos biskopskonferens har med bestörtning mottagit nyheten att Agbeyome Kodjo greps i sitt hem tisdag den 21 april under brutala och våldsamma former, när säkerhetsstyrkor tog sig in i hans hem”, skriver biskoparna i uttalandet, enligt katolska Vatican News (23 april).

Biskoparna protesterar också mot att den tidigare, nu 90-årige, ärkebiskopen Kpodzro har försatts i husarrest, efter att han uppmanat människor att protestera mot valet.

Biskoparna pekar i sitt brev på att demokratiska rättigheter är satta på undantag i Togo.

De skriver att de ”menar att varje medborgare har rätten och plikten att uttrycka sin protest inför orättvisor och förtryck. Att då använda fysiskt våld eller på andra sätt degradera och vålla medborgarna skada innebär att förneka dem deras fri-och rättigheter. Biskopskonferensen fördömer detta”, skriver biskoparna.

Kan sitta till 2030

Fauré Gnassingbé har styrt Togo i 15 år. Nu kommer han att sitta i åtminstone fem år till. Under senare tid har dock flera demonstrationer hållits med krav på presidentens avgång. Efter påtryckningar har grundlagen ändrats så att sittande president maximalt kan styra landet i två femåriga mandatperioder. Dessa nya regler gäller dock från och med årets val, och det gör att Gnassingbé kan sitta kvar till 2030. Fauré Gnassingbé efterträdde sin far på ämbetet. Fadern styrde landet med järnhand under 38 år efter en militärkupp år 1967.