Bilagor
Grisfötter? Nej tack!
Kokta grisfötter, hästtunga och flottig dopp i grytan. Nej, jag kan inte säga att jag som barn jublade över mormors julbord. Speciellt inte de kokta grisfötterna, de påminde mig allt för mycket om grisarna i morfars lastbil på väg till Aneby slakteri. När jag var liten fick jag ibland följa med morfar på hans rundor till olika bondgårdar runtomkring Gränna för att hämta kossor, grisar och hästar till slakt. Jag fick en gång uppgiften att vakta "grisdörren" i dödens lastbil. Gristrynena stack ut och jag tog i av alla krafter, men ändå lyckades en liten kulting smita ut. Oh, vad de skrek? och sedan förväntades man äta upp deras fötter på julbordet. Nej, tack! Jag gillar min mammas julbord bättre.