Krönikor

Det är jag som är träningstaxin

Folk kanske tycker att jag är en tack-fascist.

Publicerad Senast uppdaterad

En måndag sitter jag i bilkö efter att ha lämnat min dotter på dans. Lätt uttråkad får jag för mig att spexa till det lite. Jag hittar en bläckpenna i handskfacket och med ena handen på ratten, försöker jag med den andra att skriva TRÄNINGSTAXI i pannan. Sedan tänker jag ta en selfie och lägga ut den i sociala medier. En mamma som kör sina barn till träning river sällan ner några applåder, men kanske kan man få några tummen upp?

Subscribe for full access

Get instant access to all content