På väggen i mitt tonårsrum hängde för nästan en evighet sedan två idolaffischer. Jag hade fått dem av en klasskamrat som hade lite mer pengar att röra sig med. Jag ägde ingen skivspelare med radion fanns ju. Och de båda idolerna spelades flitigt där. Pat Boone älskade jag mest. Hans romantiska "April love" kunde få ett tonårshjärta att drömma.
