Livsstil
Peter Eriksson: ”Lärarna skrek tattarunge efter mig”
Under sin barndom fick han ofta höra att han och hans familj inte var som andra. Nedvärderande ord, blickar och spottloskor fick Peter Eriksson att känna sig värdelös som barn. Att tillhöra resandefolket och sticka ut i ett litet brukssamhälle i Sverige var allt annat än enkelt. – Jag vet hur det känns att stå helt utanför samhället, säger Peter Eriksson.
Peter ”Peppe” Eriksson blev under sin barndom kallad ”tattarunge” av både lärare och elever i skolan i Boliden. I dag är han pingstpastor i Arvika.
Nina Eriksson
Peter Eriksson, även känd som ”Peppe” och nybliven pastor i Arvika pingstförsamling, kom till världen i början av 1960-talet. Till ett Sverige som på många sätt såg annorlunda ut än i dag. Dåtidens syn på barn skilde sig från dagens mer inkännande bemötande. Ett barn med speciella behov kunde inte räkna med extrastöd i skolan på samma sätt som i dag. Peter Erikssons utåtagerande beteende hade troligen uppmärksammats på ett helt annat sätt. Den mobbning han utsattes för som barn hade förhoppningsvis stoppats av lärare och andra vuxna – då var det snarare vuxenvärlden som spädde på otryggheten och stigmatiseringen av honom som annorlunda.