Ardalan Shekarabi: Där hittade jag min väg till Gud

För första gången berättar Ardalan Shekarabi mer djupgående om sin kristna tro.

– Jag skulle säga att jag har en stark tro, säger han till Dagen.

Ardalan Shekarabi kommer direkt från en presskonferens om arbetsmarknaden och AI. Han skriver intensivt på mobilen innan han lägger den i fickan och spricker upp i ett leende.

– Jag är ledsen att jag bara sprang in här med huvudet i något helt annat, men nu är jag fokuserad på det här samtalet, säger han medan han slår sig ner för att bli intervjuad.

Socialdemokrat mot alla odds

Egentligen är det en gåta att Ardalan Shekarabi blev socialdemokrat. Tillsammans med sin mor kom han till Sverige 1989 som politisk flykting från Iran. De hamnade i Gävle, fick lägenhet och Ardalan kunde börja förberedelse­klass i skolan. Men på tröskeln in i det svenska samhället stramade den socialdemokratiska regeringen under ledning av Ingvar Carlsson åt flyktingpolitiken.

Det så kallade Luciabeslutet ledde till att Ardalan och hans mor fick avslag på sin asylansökan. Av rädsla för att skickas tillbaka till Iran levde de under en period som gömda flyktingar.

– Till slut landade mamma i att det här håller liksom inte. Vi kan inte leva så här. Det är bättre att försöka ta sig till ett tredje land och söka skydd där. Så hon hörde av sig till polisen i Gävle där vi hade vår lägenhet och frågade om vi kunde komma hem och plocka ihop våra saker för att sedan lämna Sverige, berättar Ardalan Shekarabi.

Polisen gav klartecken och Ardalan och hans mor reste tillbaka till Gävle. Men på plats i lägenheten hände något oväntat.

– Medan vi bokstavligen stod och packade för att lämna landet knackade det på dörren och någon kom in och berättade för oss att reglerna ändrats och att vi skulle få stanna.

Lyssna på hela Dagens människa-
avsnittet med Ardalan Shekarabi

Räddades av Bildt-regeringen

Det här var hösten 1991 och anledningen till förändringen var att det blivit maktskifte i Sverige och Carl Bildt bildat borgerlig regering.

– Det här hade mamma och jag ingen aning om och Bildt var dessutom positiv till Luciabeslutet, men i den nya regeringen fanns också dåvarande KDS och Folkpartiet och deras respektive partiledare Alf Svensson och Bengt Westerberg krävde att beslutet skulle upphävas.

– Så det var alltså nuvarande KD och Liberalerna som gjorde så att vi fick stanna! utbrister Ardalan Shekarabi och skrattar till.

Långt senare så begärde han ut handlingarna från Migrationsverket.

– Då kom det fram att den som hade skrivit under vårt utvisningsbeslut var Mona Sahlin, som jag skulle åka ut och kampanja tillsammans med bara några veckor senare, berättar han.

Mer i podden – Hör Ardalan Shekarabi om:

• Erfarenheterna av bön under uppväxten

• De gemensamma middagarna mellan MUF och SSU

• Sin syn på Ulf Kristersson.

• Lyssna på hela podden.

Brottats med migrationsfrågan

Ändå var det Socialdemokraterna som tidigt fick Ardalan Shekarabi att engagera sig politiskt. Och engagemanget ledde ända till regeringen och uppdragen som civil- och socialförsäkringsminister.

Ardalan Shekarabi har tidigare berättat i Dagen om hur han som civilminister 2015 fick hjälp av en sjukhuspräst att fatta beslut i flyktingfrågan.

– Jag vet vad det innebär att fly ett land och jag vet hur det känns att vara rädd för att skickas tillbaka till det land man har flytt ifrån. Samtidigt så var jag civilminister med ansvar för kommunerna och såg på nära håll priset för det stora flyktingmottagandet.

– Prästen hjälpte mig att göra en konsekvensetisk analys med olika argument för och emot.

Samtalet fick Ardalan Shekarabi att landa i beslutet att lägga om kursen mot en stramare migrationspolitik.

– Jag landade i att det var rätt beslut, även om priset var högt för de människor som drabbades. Politik handlar mycket om att hantera olika intressekonflikter och jag skulle önska att vi kunde vara lite mer transparenta med det. Att det inte är svart och vitt, det är svåra avvägningar.

Men är det så att den politik du själv står bakom i dag faktiskt hade inneburit att du och din mamma hade blivit utkastade ur Sverige?

– Ja, så är det och jag har ganska många gånger sedan 2015 mött människor som befunnit sig i samma typ av utsatta situation. Och det är fascinerande att när man vågar vara ärlig och blotta de svårigheter man brottas med som politiker, då visar till och med den människan som är i den mest utsatta situationen ofta förståelse. För man förstår att det här inte är ett beslut som tagits lättvindigt. Jag har ju själv varit på andra sidan.

”Har en stark tro”

För Ardalan Shekarabi har kontakten med kyrkan inte avtagit efter det där rådgivande samtalet med sjukhusprästen. Han går i dag regelbundet i kyrkan och har själv fått en kristen tro. 

– Jag skulle säga att jag har en stark tro. Jag har hittat mitt hem i Svenska kyrkan. Där har jag hittat min väg till Gud. Och det är jag väldigt tacksam för.

Vad betyder det för dig att vara kristen?

– Min övertygelse handlar mycket om kärleken till människan som Guds skapelse. Väldigt mycket av min humanistiska livssyn bygger på det.

Ardalan beskriver hur han alltid haft en tro, men att den på senare år blivit mer tydlig. Han går regelbundet i gudstjänst både i Svenska kyrkan hemma i Knivsta och även i Immanuelskyrkan i Stockholm som tillhör Equmeniakyrkan.

– Jag märkte att jag vände mig till kyrkan, både i svåra stunder och även vid andra tillfällen i livet. Den gemenskapen har blivit väldigt central för mig. Att ha tillgång till den samhörigheten. För mig är det inte en exkluderande gemenskap.

Lyssna på podden här

Ett paradis mitt i mörkret

Ardalan Shekarabi betonar vikten av att ett samhälle med en öppen och tolerant inställning till människors tro. Han har egna erfarenheter av motsatsen från uppväxten i Iran.

– Det är dubbla känslor när jag ser på min barndom. Vi bodde i utkanten av tätorten och efter vårt hus låg det kilometervis med underbara fruktträdgårdar där det växte mullbär, körsbär, äpplen, päron, valnötter.

– Men det var ett paradis mitt i mörkret. För utanför fruktträdgårdarna pågick ett brutalt förtryck när regimen försökte islamisera hela det iranska samhället.

När Ayatollah Khamenei dödades i Israels och USA:s attacker den 28 februari förvånades Ardalan Shekarabi över sin egen reaktion. Han kände en instinktiv glädje när han nåddes av beskedet.

– Det där krävde en del emotionellt arbete. För det krockade med min självbild; jag är inte en människa som blir glad över att någon dödas. Det är inte de värderingar som jag försöker bygga mitt liv på. Men ändå kunde jag inte bortse från att den här människan har orsakat många miljoner iranier smärta. Och han har orsakat min familj smärta.

Exilprinsen till Dagen:
Därför växer kristendomen i Iran

På vilket sätt har han orsakat din familj smärta?

– Ingen i min familj har avrättats eller dött i krig, men vi förlorade ju vårt land. Vi var de sista i släkten som lämnade Iran 1989. Det fanns en förhoppning om att vi skulle kunna bo kvar. Men till slut gick det inte.

– Alla vi med iransk bakgrund går igenom fruktansvärda dagar just nu. Det är så mycket ovisshet och oro. Väldigt många iranier tycker att det är bra att USA och Israel försvagar regimen. Samtidigt är det ju ingen tvekan om att det här kriget strider mot folkrätten.

Ardalan Shekarabi tystnar för en stund. Det är tydligt att situationen i Iran ständigt finns i tankarna för socialdemokraternas arbetspolitiske talesperson. Och även i hans böner.

Hur har du det med Gud i dag?

– Det är svårt att veta hur man ska förhålla sig till detta. Och då vill man ju att Gud ska finnas där. Och ge det iranska folket frid. Det är min största bön och önskan. Att be för frid för ett folk som har fått lida så otroligt länge, säger Ardalan Shekarabi.