Omslaget tillMagdalena Graafs självbiografiska bok ser ut som hämtat ur amerikansk reklam från femtiotalet: silverbricka, rosa läppstift, blonda lockar. Men en detalj stör: diskhandskarna som täcker de händer som håller fram silverbrickan. Och det är också störningsmomenten i livet, allt det som faktiskt inte faller på plats eller finns med i den perfekta bilden, som står i centrum i Magdalenas berättelser.
