Innehåll från mercy ships

Armella tillsammans med sin mamma framför Mercy Ships fartyg, innan operationen.
Armella i operationssalen på Mercy Ships efter operationen.
Mamma Caessah känner en enorm lättnad nu när tumören är borta.

Tvååriga Armellas familj kunde inte ge henne den vård hon behövde

En tumör växte sig allt större bakom tvååriga Armellas öra. Familjen hade inte ekonomiska möjligheter att hjälpa henne, och delade bilder på sociala medier i hopp om hjälp, men responsen uteblev. När sjukhusfartyget Africa Mercy anlände till Madagaskar tändes ett nytt hopp.

Om Mercy Ships

Två tredjedelar av världens befolkning har inte tillgång till eller råd med säker kirurgi. 

Värst drabbat är subsahariska Afrika. Mercy Ships finns där tack vare världens två största civila sjukhusfartyg. 50% av världens befolkning bor i närheten av en hamnstad, stationerade vid kusten kan vi effektivt nå stora delar av landets befolkning.

Läs mer och bidra till hopp och läkedom för världens utsatta >

I en liten hamnstad i Madagaskar bor fyrabarnsmamman Caessah, vars största stolthet är hennes barn. Två av dem lever med sin farfar på landsbygden, medan de yngsta bor med henne och maken i en enkel hydda.

När dottern Armella föddes var glädjen stor – men den förbyttes snart till oro när familjen upptäckte en ovanlig utväxt bakom hennes öra.

– Jag minns när Caessah fick värkar och togs till sjukhuset, berättar grannen Pauline.

– När Armella kom till världen hade hon den där knölen nära örat som gjorde föräldrarna väldigt bekymrade.

Oron växte snabbt. Caessah fruktade vad framtiden skulle innebära för hennes lilla dotter.

– Hon kanske blir avvisad av samhället, av familjen eller av andra människor. Hon kan bli väldigt utstött när hon växer upp.

Kampen för vård

Med tiden växte både knölen och föräldrarnas rädsla. Familjen saknade pengar till läkarbesök och sökte därför stöd i kyrkan. Där mötte de Judicael – pastor och tidigare besättningsmedlem på Mercy Ships. Tack vare honom fick sex månader gamla Armella träffa en läkare.

– Läkaren sa att det inte gick att operera utan röntgen, minns Judicael.

Men en röntgenapparat för datortomografi fanns bara i huvudstaden Antananarivo – långt bort och alldeles för dyrt att resa till. Familjen delade bilder på sociala medier i hopp om hjälp, men responsen uteblev.

Två år senare hade knölen vuxit sig så stor att den drog ner Armellas vänstra öra och deformerade det.

– Det var en rejäl tyngd, förklarade volontärkirurgen Dr. Manjit Dhillon.

– Hon lutade huvudet åt vänster och hade svårt att hålla det upprätt.

Armella leker tillsammans med sina vänner.

Caessah berättar att folk stirrade på knölen. 

– Barn stirrar också … och de vill inte leka med henne. 

En operation som förändrade allt

När sjukhusfartyget Africa Mercy anlände till Madagaskar tändes ett nytt hopp. Armella var nu två år gammal, full av nyfikenhet, och föräldrarna drömde om att hon en dag skulle kunna gå i skolan.

– Vi ser att hon verkligen vill gå i skolan, säger Caessah.

– När hennes bror övar på att räkna, upprepar hon orden.

Förväntan var stor när mamma och dotter steg ombord på Africa Mercy.

"Jag tror att läkarna är verktyg, men Jesus helar", sa Caessah då, med tillförsikt.

Operationen leddes av Dr. Manjit Dhillon.

– Tumören vägde 280 gram – ungefär som en stor grapefrukt. För ett barn på två år är det en enorm börda.

När hon blev frisk, blev jag frisk.

Ingreppet gick bra. Diane Tadahy, malagassisk sjuksköterskestudent i vårdteamet, berättar:

– Det är fantastiskt att se Armella utan tumören – hon är så glad. Att se familjens mod och hopp får mig att tänka att det alltid finns hopp i livet.

Caessah känner en enorm lättnad nu när tumören är borta.

– Mercy Ships är en välsignelse, ett ljus och en räddning för mig och mina barn. När mitt barn led, led jag. När hon blev frisk, blev jag frisk.

Även volontärsjuksköterskan Laura Scott från USA delar sin vision: 

– Min önskan för Armella, och alla barn, är att de når sin potential och gör skillnad i världen.

När familjen återvände hem var de överväldigade av tacksamhet.

– Jag tackar Gud. Du befriade mitt barn från hennes bördor, berättade Caessah med tårar i ögonen.