Debatt

Riskerar Equmeniakyrkan att bli en maktkyrka?

TROSSAMFUND OCH KONGREGATIONALISM. Kyrkostyrelsens förslag om stadgeändringar verkar vara till nackdel för enskilda medlemmars möjlighet till inflytande, och lokala församlingars frihet i tolkningsfrågor, skriver Peringe Pihlström.

Equmeniakyrkan-flagga. Infälld bild på debattskribenten Peringe Pihlström.
Svensk väckelserörelse under 1800-talet föddes i en kongregationalistisk jordmån. Det är viktigt att förstå att de som stod i ledningen för den baptistiska rörelsen stred för frihetlighet, jämlikhet och demokrati gentemot den dåvarande statskyrkan, skriver Peringe Pihlström.
Publicerad Senast uppdaterad

I en ledarartikel (Dagen 8/8 -24) sätter Öyvind Tholvsen ljuset på en växande problematik i många av dagens frikyrkor. Svenska kyrkans organisation har naturligtvis en given maktstruktur på sitt eget sätt. Som reaktion på detta föddes redan under 1800-talet den svenska frikyrkliga rörelsen, som i första hand blev kongregationalistisk, alltså fria församlingar i samverkan och gemenskap.

Läs Dagen en hel månad för endast 29 kr*

* Därefter 189 kr per månad

Dagen Digital

Klicka här