Över en köttbullslunch ser vi på varandra med en ny ömhet

I går lyssnade jag på en liveinspelning från Konserthuset, där Benjamin Ingrosso och Tommy Körberg sjunger duett. Sången Judy min vän är glansig av allt smör. Den har ett klassiskt, eller förutsägbart, break-up tema. “… jag rasar ner och hjärtat går itu. Men det fanns en dröm, jag målade i färger. Där du och jag och allt vi skulle vara. Men drömmar går i kras …”. Det är banalt, javisst, men ändå finns det något i sången som kommer åt mig. Det är mänsklighetens längtan hem till paradiset, och känslan av att förhoppningens dörrar ständigt stänger sig.