Nyheter
"Varför ska vi utvisa dem som redan bor och arbetar här?"
MP:s Annika Hirvonen valde en annorlunda infallsvinkel på barnbristen i Sverige

Födslotalen sjunker, och det är ett samhällsproblem som måste hanteras. Så ska svenska kvinnor föda fler barn eller ska vi öka invandringen?
MP-politikern Annika Hirvonen valde att på det inledande (G) som i Gud-seminariet i Almedalen snarare att peka på det orimliga i att utvisa människor som redan är i arbete.
Redan i sin första replik valde Annika Hirvonen (MP) att ta upp problemet.
- Den senaste veckan har fokus varit på de spårbytare som kommer att utvisas, de som sökt asyl och senare fått ett jobb.
I många fall handlar det om människor som bott i Sverige flera år, som lärt sig språket och ofta jobbar inom välfärden. Men nu ska de utvisas på grund av att regeringen lagt om politiken och stängt ned möjligheten för spårbyte, det vill säga att gå från asylsökande till arbetskraftsinvandrare.
- Människor hör av sig och undrar hur det här kan vara rättvist. Varför ska jag skickas härifrån?
- Varför ska vi utvisa dem som redan bor och arbetar här?
Annika Hirvonen (MP) uppskattar att det rör sig om mellan fyra tusen och sex tusen personer som nu ska utvisas.
Genom att lyfta in detta perspektiv lyckades hon också runda den paradox som detta (G) som i Gud-seminarium ringat in, nämligen att antingen måste kvinnor i Sverige föda fler barn eller så måste vi öka invandringen för att vi på sikt ska kunna ha en fungerande välfärd.
- Sluta utvisa dem som redan jobbar, var Annika Hirvonens (MP) svar på frågan den här dagen.
Hopp och förtvivlan
Med i panelen fanns också Petra Noreback, statssekreterare för socialminister Jakob Forssmed (KD) samt Lovisa Lanryd, programansvarig för välfärdsfrågor på den borgerliga tankesmedjan Timbro. Samtalet modererades av Dagens chefredaktör Felicia Ferreira.
Alla var rörande överens om att de låga födslotalen är ett problem, men de hade lite olika ingångar i vad det beror på att svenska kvinnor föder så få barn, i dagsläget cirka 1,3 barn per kvinna.
Handlar exempelvis krisen i befolkningsfrågan om hopp eller förtvivlan, att många väljer att inte föda barn till världen i en orolig tid.
Petra Noreback konstaterade att allt fler svenskar, enligt färska studier, ser sitt liv som meningslöst, trots att vi har en hög levnadsstandard i Sverige.
- Statistiken är särskilt hög bland unga män, konstaterade hon.
Att vända på den här trenden och ingjuta framtidshopp skulle kunna ses som en viktig pusselbit när det gäller barnafödandet, och Petra Noreback lyfte fram den politik som bedrivs av KD, med frågor som rör ofrivillig ensamhet och existentiell hälsa.
- Men politik kan inte kommendera fram barn, konstaterade hon också.
Så hon passade även över frågan till kyrkorna som har mycket att bidra med när det kommer till livets mening och framtidshopp.

Allt blir fel
Timbros Lovisa Landryd valde att peka på en annan paradox som kvinnor måste hantera, att vilka livsval de än gör när det gäller barnafödande så är det alltid någon som säger att de gör fel.
Hon valde att backa bandet fem år, och att många då ansåg att man inte borde skaffa barn alls, på grund av klimathotet.
- Och vips, fem år senare, är felet istället att vi inte föder tillräckligt många barn, menade hon.
(G) som i Gud-seminariet blev ett samtal som till slut spände över en rad olika ämnen, alltifrån hur man med familjepolitik kan få fler att skaffa barn, hur skärmarna hjälper och stjälper parbildning, att bostadsköerna måste fixas till för familjebildningens skull och att civilsamhället måste flytta fram positionerna för att skapa mening.