16 oktober 2021

En tidning på kristen grund



Debatt

Palestiniernas situation osynliggörs av många kristna

Kristna i väst borde fundera på hur vår människosyn och trovärdighet påverkas av vårt ställningstagande i Israel-Palestinakonflikten, skriver Bo Härdne.

Palestinska arbetare köar vid en checkpoint vid den israeliska bosättningen Maale Adumim, nära Jerusalem.
Detta är ett debattinlägg som uttrycker författarens egna åsikter. Tidningens linje framförs på ledarsidan.

Fram till den 8 juni visar SVT Play “I väntan på frälsaren”, en dokumentär om den kristna högern i USA, den evangelikala kyrkan som under Trumpadministrationen haft mycket stort inflytande i amerikansk politik och om dess starka band till Israel. Inom den evangelikala kyrkan finns en mycket detaljerad föreställning om vad som ska hända innan Jesu återkomst. Världens judar ska “återvända” till Israel, som ska omfatta även dagens Palestina. När judarna är samlade ska Israel anfallas av arméer i ett krig, slaget vid Harmageddon, som avbryts av att Jesus uppenbarar sig som judarnas Messias.

Det här är en svårsmält framtidsvision för israeler som förstår att man får ekonomisk support från kristna sionister för att pusselbitar ska falla på plats så att Israel kan utsättas för ett krig som nästan leder till folkets utplånande. Ännu svårare är det nog för de femtiotusen kristna som bor i Palestina att förstå varför kristna i väst stöttar Israel som sedan mer än 70 år ockuperar deras land, konfiskerar deras mark, river deras hus och successivt gör livet allt svårare att leva.

Men hur kritiserar man, utan att kallas antisemit, en regering i en stat som sägs ha gudomlig sanktion i sitt handlande?

—  Bo Härdne

Varifrån kommer de här idéerna? Jo, från judendomens heliga skrifter, vårt Gamla testamente. Enligt 1 Mos 12:3 talade Gud till stamfadern Abraham och sa om Israel: “Jag ska välsigna dem som välsignar dig …” Bland kristna sionister tar man för givet att det Israel som nämns för nästan fyratusen år sedan är identiskt med dagens sekulära stat Israel. Den förra amerikanska administrationen under president Donald Trump har gjort allt man förmått för att hjälpa Israel. Man har godkänt Jerusalem som Israels huvudstad, flyttat sin ambassad från Tel Aviv till Jerusalem och godkänt Israels planer på att annektera delar av Västbanken samt Jordandalen. Men hur kritiserar man, utan att kallas antisemit, en regering i en stat som sägs ha gudomlig sanktion i sitt handlande? I dokumentären “I väntan på frälsaren” förekommer ett samtal mellan den lutherske prästen i Betlehem, Munther Isaac och en ung amerikansk evangelikal pastor. Pastorns kommentar efter samtalet var: Jag ville inte göra honom ledsen, men det finns inga palestinier.

Osynliggörandet av palestinier tas upp av Munther Isaac i hans bok The Other Side of The Wall. Han berättar om den misstro han möter av kollegor i väst och hur inbjudningar att tala på konferenser tas tillbaka när inbjudarna får klart för sig att han är palestinier. Isaac efterlyser ett djupare studium av Bibeln bland kristna sionister så att deras teologi ska bli mindre av religiös nationalism och mera av kristen humanitet. Isaac är initiativtagare och direktor för den årliga konferensen “Christ at the checkpoint” i Betlehem. Där har man Jesus i centrum och inte gammaltestamentliga förutsägelser om Israel.

Vi måste fråga oss: Skulle Jesus kunna vara israelisk soldat och demolera palestinska hus, eller vara med illegala bosättare då de sågar ner palestiniers olivträd? Skulle Jesus kapa av vattenledningar till beduinbyar i öknen eller förödmjuka gamla och sjuka vid checkpoints? Jesu lärjungar trodde liksom företrädare för kristen sionism att han skulle “upprätta riket åt Israel”. Men Jesus var inte intresserad av deras nationalistiska drömmar. Hans rike var av ett annat slag (Luk 17:20, Joh 18:36). Trots det går största delen av den amerikanska kristna högerns ekonomiska stöd till att bygga bostäder för israeler på ockuperad mark inne i Palestina. Samtidigt som Trumpadministrationen dragit in det ekonomiska stöd som tidigare gått till Palestina. Palestiniernas situation är för många en icke-fråga. Betlehem, staden där fredsfursten föddes, är omgiven av soldater. Under 2020 revs på Västbanken och i östra Jerusalem 849 palestinska bostäder. Även fredliga demonstrationer bemöts med tårgas och ljudgranater. Ibland med skarp ammunition.

Röster inom judendomen menar att deras religion tar skada av den israeliska ockupationspolitiken. Även kristna i väst, och i vårt land, borde fundera på hur vår människosyn och trovärdighet påverkas av vårt ställningstagande i Israel-Palestinakonflikten.

Kommentera på Dagen.se
Fler artiklar från Debatt

Fler liknande artiklar


Dagens bibelord

Läs alla platsannonser på Dagen Jobb

Dagens poddar