Ändra sättet att se på musiken

Det fanns många olika sorters körer i min barndoms kyrka, och till körerna fanns det stråkar, blås, kontrabas och trummor. Som liten flicka satt jag bredvid mamma i kyrkbänken och hörde musik varje vecka. Jag älskade musik och njöt - en dag skulle även jag få vara med och sjunga. Men det var då. Nu ser det annorlunda ut. Körerna är få om de ens finns, i stort sett obefintlig musikalisk förnyelse och en matt trötthet. På 1980-talet kunde man lyssna till många olika kristna artister och band. Men det var inte okontroversiellt. Debatten gick het i kyrkorna. Många förfasade sig över rökmaskiner, höga arvoden och högt ljud. Musiken som fanns i gudstjänsterna däremot var gospel, ungdomskörsmusik och strängmusik. Under 1990-talet växte lovsångmusiken fram. I mitt liv sa det aldrig klick mellan mig och gospeln eller lovsångmusiken - jag hamnade i ett dödläge. Men jag fortsatte skriva mina låtar på mitt eget sätt och lyssnade på artister utanför kyrkan som hade angelägna budskap. Man blir lätt som en liten katt bland hermelinerna när man inte ägnar det musikaliska livet åt lovsång eller gospel. Risken är att man inte får plats i kyrkan.