”Det är Jesus förtjänst, bara hans, ingen annans.”

Först som hjälpsökande i S:ta Clara kyrka, så småningom som frivillig medarbetare i matutdelningen och elev i lärjungaskolan. Nu väntade nästa viktiga kliv – han skulle få börja på Komvux och läsa in grundskolans matte, svenska och engelska. ”Jag ska få betyg”, proklamerade han glädjestrålande och förklarade att han börjat supa i sjuan och hoppat av skolan i åttan.

”Det är bara Jesus.” Jag kan bara instämma. Mitt liv är helt annorlunda än Svens. Jag var en mönsterelev i plugget, tog en fil kand på rekordtid, fick jobb i mitt drömyrke som journalist och gjorde karriär som ekonomiskribent på en av våra stora dagstidningar. Gud, kyrkan och den kristna tron vände jag ryggen som tonåring och levde ett helt vuxenliv som övertygad men mestadels likgiltig ateist. Det tog mer än tre decennier innan jag drabbades av det fullständigt oväntade och mötte Gud. Och det tog ytterligare några jobbiga veckor tills jag insåg att nåden och förlåtelsen gällde även mig, att saken redan var ordnad genom Jesu Kristi död på korset.

”Det är bara Jesus.” Det gäller alla. Och det säger även Svenska kyrkans kyrkoordning när den förklarar att syftet med allt som görs i församlingen är att leda människor till tro på Honom. Det är därför Frimodig kyrka arbetar för en kyrka som är frimodig om det centrala i den kristna tron, en kyrka som aldrig slutar att peka på Jesus Kristus, han som är trons stjärna och kärna. En kyrka som hittar nya vägar att nå ut med budskapet i ett Sverige där intresset för kristen tro är större än på länge, inte minst bland unga.

Frimodig kyrka vill göra skillnad på alla nivåer i Svenska kyrkan – i församlingarna, i stiften och på kyrkomötet. Vi ger oss inte när vi möter kritik, angrepp och motstånd. ”Det är bara Jesus” – även i kyrkovalet 2025.

Elisabeth Sandlund – journalist, författare och ledamot av kyrkomötet för Frimodig kyrka