Kommentar till Johannesevangeliet 11:32 | Varför är Gud inte där när vi behöver honom som bäst? Frågan ekar genom hela mänsklighetens historia och inte minst från Bibelns blad. Inget svar verkar vara människan givet. Vi tvingas stilla oss vid att det finns frågor som är större än vi förstår.
Kommentar till Ordspråksboken 15:3 | Men varför gör han då ingenting åt alla orättvisor han ser? Hur ska vi dödliga kunna veta det, med vår mycket begränsade kunskap. Men frågan ska förstås inte upphöra att ställas. Kanske är den dialog som då uppstår med Skaparen rent av en del av svaret?
Kommentar till Ordspråksboken 15:1 | Tänk om de mäktiga män som beslutar om en till synes evig serie av attacker och motattacker i världens alla konflikter kunde ta till sig denna grundläggande insikt, självklar redan i sandlådan.
Kommentar till Ordspråksboken 14:34 | Det är inte svårt att hitta aktuella exempel om vi lägger ord som hederlighet, tillit och ordhållighet i den ena vågskålen och ord som lögner, mutor och svek i den andra. Valet borde vara lätt, men det måste fattas av varje beslutsfattare och varje medborgare.
Kommentar till Ordspråksboken 14:31 | Tänk så enkelt det är att göra sig ett aktat namn! För vilken sorts människor, grupper eller politiska system får ett gott och långt eftermäle om inte de som hjälpt de fattiga? Och sådant kräver vare sig pengar, hög IQ eller fina anor.
Kommentar till Ordspråksboken 14:27 | Att frukta Gud innebär att vilja leva sant, rätt och ärligt. Allt sådant stärker också den egna förståelsen av vad som är ett gott liv och kan visa sig vara en outsinlig kraftkälla på livets alla områden.
Kommentar till Ordspråksboken 14:21 | Man skulle också kunna säga att den som föraktar sin broder inte är lycklig, eftersom känslor som förakt och bitterhet alltid slår tillbaka på den som bär dem. Känslor som medlidande och omsorg bygger däremot upp den som hyser dem.
Kommentar till Matteusevangeliet 6:34 | Bibeln uppmuntrar ofta en sund framtidsplanering, det handlar inte om det. Men oro är något annat. Oro kan förmörka dagar, nätter och relationer och stå i vägen för ett gott liv. Det är nog den sortens bekymmer Jesus varnar för.
Kommentar till Matteusevangeliet 6:33 | Aposteln Paulus gör klart att Guds rike inte består i mat och dryck utan ”i rättfärdighet och frid”. Vägen till det riket kantas av saker som medmänsklighet, generositet och tålamod.
Kommentar till Matteusevangeliet 6:31 | Är inte bekymmer en oundviklig del av livet? Kanske vill Jesus åt den där sjukliga fixeringen vid mat och kläder som ligger så snubblande nära en sund överlevnadsstrategi? Och visst finns det ett stråk av ömsint omsorg i hans tonfall?
Kommentar till Apostlagärningarna 20:35 | Tänk om det skulle bli straffbart att ge. Hur skulle det påverka oss? Inga julklappar, inga blommor till studenten, ingen hjälp till en vän i nöd. Att få och kunna ge är en oersättlig praktik som bygger vänskap, ger livskvalitet och håller ihop samhället.
Kommentar till Apostlagärningarna 20:33 | De här orden uttalas av aposteln Paulus, själva urtypen för en kristen missionär och ledare. Borde de inte utgöra ett effektivt motgift mot den så kallade framgångsteologi som gör vissa skrupelfria kristna ledare rika på fattiga människors bekostnad?
Kommentar till Psaltaren 123:4 | Hånet och föraktet ligger som en bedrövlig matta över människors gemenskap ända från historiens gryning. Men under och bortom det föraktfulla skränandet går en mäktig underström av ödmjuk respekt som i praktiken bär världen.
Kommentar till Psaltaren 123:3 | Märkligt, psalmisten måste ha tjuvlyssnat på dagens så kallade politiska samtal. Eller så har människor betett sig så här illa i alla tider, fast uttrycksformerna har skiftat. Är det då inte på tiden att vi växer upp och slutar uttrycka oss föraktfullt?
Kommentar till Johannesevangeliet 17:11 | När Jesus ber den här bönen vet han att han inom kort kommer att dödas. Vad är viktigast för honom då? Att hans vänner och lärjungar håller ihop. Tänkvärt, inte minst i en splittrad tid som vår.
1
2
3
4
5
