Ingela Thalén: Vi måste minska den klassbundna ohälsan

Som socialdemokrat och ansvarigt statsråd för våra socialförsäkringar är jag orolig över de ökande sjuktalen och dess konsekvenser. Mest bekymrar jag mig för de enskilda människorna som drabbas såväl psykiskt som fysiskt. Man riskerar utanförskap och att tappa kontrollen över den egna livssituationen. Samtidigt är detta en samhällsekonomisk fråga. När kostnaderna ökar trängs det ekonomiska utrymmet för andra viktiga insatser undan. Ett utrymme vi vill använda för att till exempel vårda våra gamla och sjuka, utbilda barn och unga.Framför allt tre faktorer påverkar den långsiktiga finansieringen av välfärden. En hög och jämn sysselsättning, det vill säga både kvinnor och män i arbete under ett helt arbetsliv, ett högre barnafödande än i dag och ett hållbart och uthålligt pensionssystem som erbjuder äldre en ekonomiskt rimlig standard. Blickar vi ännu längre in i framtiden visar den demografiska utvecklingen på ett allt högre antal äldre – äldre med större vårdbehov. Då är det viktigt att vi har ett arbetsliv som är anpassat så att fler orkar jobba längre. Att vända dagens ökande ohälsotal är en förutsättning.För att komma tillrätta med problemen krävs många olika insatser. Och här är det viktigt att vi ser till helheten. De brister i livskvalitet som i dag drabbar många människor har många olika orsaker som ligger såväl i arbetslivets villkor, som i privatlivets förutsättningar. Bristande livskvalitet är i hög grad en fråga om sociala och ekonomiska skillnader. Ett antal rapporter visar återigen att ohälsan är klart klassbunden.För att kunna bekämpa den ökande ohälsan måste vi således satsa både inom arbetslivet och på minskade sociala och ekonomiska klyftor. Vi måste också satsa på kort och lång sikt och på flera områden samtidigt. Och dessvärre finns det ingen enkel patentlösning. För arbetet på längre sikt har f. landshövdingen Jan Rydh regeringens uppdrag att leda arbetet med en handlingsplan. Där finns förutom tre berörda departement – Finans-, Närings-, och Socialdepartementet, också berörda generaldirektörer som experter. I fredags presenterades den första delen av en samlad handlingsplan för att minska ohälsan. Av de betänkanden som lämnats framgår att det också krävs tydliga riktlinjer för att komma åt vissa av problemen.Det jag främst reagerar över är den brist på lika behandling som drabbar kvinnor. Ett ojämlikt bemötande och skillnader i hantering som leder till att rehabilitering erbjuds på ojämlika villkor till försäkrade med likartade symptom kan vi inte acceptera. Det är naturligtvis inte heller rimligt att anställda har ojämlika villkor när det gäller tillgång till kompetensutveckling.Här ser jag fram emot att det utvecklingsavtal som tecknats mellan Försäkringsanställdas förbund och Försäkringskasseförbundet ska leda fram till en annan ordning. En angelägen fråga är den teknikutveckling som ska ge socialförsäkringsadministrationen förutsättningar att erbjuda de försäkrade ett bra stöd och en bra service. I det förebyggandet arbetet kommer det nya Arbetsmiljöverket att kunna spela en viktig roll och att vi vill lyfta fram betydelsen av företagshälsovården i det förebyggandet arbetet.Socialförsäkringarna bidrar till social och ekonomisk utjämning och är därmed en viktig förutsättning för långsiktig tillväxt. Jag vill därför se till att deras roll stärks till exempel genom att vi höjer taket i försäkringarna. Då kommer vi att se till att deras uppgift att ge ekonomisk trygghet i lägen då man drabbas inte minskar.En annan viktig uppgift är att erbjuda förutsättningar för unga människor att kombinera arbete med familj och barn under villkor som är mänskliga. Regeringen har därför reformerat föräldraförsäkringen och skapat större valfrihet och flexibilitet för föräldrarna. Till detta kommer att barnbidrag och flerbarnstilläggen höjts och under nästa år införs max-taxa i förskolan.En stressfaktor för många hushåll är dålig ekonomi. Välfärdskommittén har i en av sina rapporter pekat på att ensamförsörjarhushållen med barn har släpat efter och att många av dessa drabbas av tröskeleffekter när de till exempel ökar sin arbetstid och därmed sina inkomster. Regeringen tillsatte därför en utredning som ser över de ekonomiska familjestöden – till exempel bostadsbidrag och underhållsstöd. Utredaren kommer att lämna sitt förslag i slutet av februari.En annan viktig faktor för att erbjuda människor en väg tillbaka till arbetslivet är en fungerande rehabilitering. Regeringen har ökat resurserna till rehabiliteringen i år med 165 miljoner kronor jämfört med förra året, en ökning med över 20 procent.För att öka kompetensen när det gäller uppköp av olika rehabiliteringstjänster har regeringen också inom ramen för den så kallade Dagmaröverenskommelsen tillfört landstingen 235 miljoner kronor för utveckling av kvalificerade rehabiliteringsutredningar och medicinska utrednings- och rehabiliteringsmetoder. Att minska den klassbundna ohälsan genom offensiva insatser i arbetslivets villkor, kraftsamla omkring det goda arbetet, försvara jämlika socialförsäkringar och offentlig gemensamt finansierad service är ett ideologiskt ställningstagande för socialdemokratin.Tillsammans med den samsyn som finns om insatser för bättre hälsa hos arbetsmarknadens parter och tydliga mål för myndigheter och verk får vi kraftfulla verktyg i arbetet med att minska ohälsotalen.