Kartläggningen av svenskarnas religiösa aktivitet under en specifik helg ger värdefull och viktig information. Den positiva slutsatsen kan bli den här: Trots en bedövande antikristen propaganda under de senaste femtio åren har medborgarnas religiösa övertygelse och längtan inte påverkats markant. Man måste fråga sig: Vad händer då om och när attityderna mot kristen tro inte längre är kompakt avståndstagande? Om trosfientligheten inte fått större genomslag, vilka skördar kan då bärgas med en bättre jordmån och godare växtbetingelser?Den ljusa bilden ska inte överdrivas, den har förvisso mörka inslag. Sekulariseringen och materialismen har vunnit insteg på bred front, också bland kristna, också i kyrkor och samfund. Tidigare undersökningar har visat att gudstjänstbesöken i Svenska kyrkan halverats under 1900-talet. Men den nu aktuella undersökningen, gjord av Svenska kyrkans forskningsavdelning, visar att det bortfallet till inte ringa del uppvägs av deltagande i radio- och tv-gudstjänster. 550 000 besök gjordes den undersökta helgen i olika kyrkor och samfund. Ännu fler, ca 600 000 personer, följde gudstjänster och andakter i radio och tv.En jämförelse som vore intressant, men som sannolikt inte går att göra, gäller gudstjänstutbudet och hur det påverkar antalet gudstjänstbesök. Det är rimligt att anta att antalet andakter minskat kraftigt. Dels genom att tidigare gudstjänstformer, som lördagens helgsmålsbön och söndagens aftonsång i Svenska kyrkan, i hög utsträckning försvunnit. Dels genom att ett stort antal mindre frikyrkokapell försvunnit, främst på landsbygden. Att detta bidragit till att minska det totala antalet andaktsbesök verkar sannolikt.Omvänt kan man påstå att de församlingar som har ett rikt gudstjänstliv ofta har fler besökare totalt sett. Det är inte så att fler andakter tunnar ut besöksskaran. Motsatsen är fallet: Ett rikt andaktsliv drar till sig människor och är också en kraft i sig. Bibelläsning, bön och psalmsång stannar inte inom den deltagande gruppen utan fortplantar sig som en positiv kraft till omgivningen.För Svenska kyrkan måste undersökningen vara en larmsignal. Trots sitt rikstäckande nät av kyrkor och församlingar, och trots sina överlägsna resurser, samlar kyrkan inte fler besökare än frikyrkorna och invandrarkyrkorna tillsammans. Svenska kyrkan kan inte längre sägas vara den dominerande kristna kraften i Sverige. Det ska påpekas att i undersökningen ingår inte bara kristna sammankomster, utan också andra religioners, som islam och judendomen. De svarar för drygt fem procent av religionsutövandet.Det övergripande intrycket är trots allt positivt. Gudstjänst och andakt håller sitt grepp om människorna, längtan efter mötet med Gud är alltjämt levande. Om 1900-talet var en tid av tillbakagång bör vi nu bestämma oss för att 2000-talet ska bli en tid av offensiv och återvändande.
