Hur många gånger speglar Dagens Nyheters kultursidor en kristen skrift? Ungefär aldrig!Nu har det dock hänt. I veckan recenserade landets största tidning det lilla häftet ”Värt att vänta på.” Ett enkelt samtalshäfte, 30 sidor tunt, utgivet för två år sedan. Bakom häftet står en rad kristna ungdomsorganisationer som aldrig skulle kunna drömma om att det skulle uppmärksammas i Dagens Nyheter.Okej, det finns passager i skriften som är snäva och naiva, fjärran från det språk och den miljö ungdomar möter i dag. ”Värt att vänta på” skulle göra sig bättre som ett avslappnat samtal där man kan ta och ge, avdramatisera och vara ärlig. I en värld där sexualitet blivit centrum är dialogen ett bättre redskap för att vidga perspektiven.Häftet har dock fått en oproportionerligt hård kritik. I förhållande till många andra så var DN-recensionen tämligen modest. I tidningar, radio och tv har kristna ungdomar hånats och förlöjligats. Storstädernas kulturelit har rest sig som en man, med tappad haka, chockade över att det finns homo sapiens som på 2000-talet tycker att sexualitet är en gudomlig gåva att bruka mellan man och kvinna i äktenskapet.Den som har någon som helst kyrklig kunskap har svårt att förstå reaktionen. Även om ”Värt att vänta på” har sina brister så står häftet för samma tradition som de flesta samfund och invandrarkyrkor står för. Kulturelitens indignation över denna sexuella konservatism tyder på en massiv okunskap. Dessutom är minnet kort. Ungefär samtidigt som ”Värt att vänta på” gavs ut gick drevet åt det motsatta hållet. Filmen ”Shocking truth” skakade hela landet. Kulturelit och politiker stod på tå för att ondgöra sig över porrindustrin. Porren på nätet och via kabel-tv ställde ovärdiga krav på framför allt unga tjejer. Då kastade sig drevet över tv-bolag, porrbutiker och hotell med porrfilmer. Man krävde moral.Ursäkta, men porr svarar mot en efterfrågan. I regel är det män; vanliga män, fäder, politiker, kulturskribenter och allt fler ungdomar som hyr eller köper dessa filmer. Man tittar – och onanerar. Och det är långt ifrån ovanligt med sexmissbruk. Tidningen Charisma berättar om en undersökning som visar att 20 procent av pingstpastorerna i USA anser sig missbruka sex, mest via Internet. Är det då så märkligt att någon, eller några, har synpunkter på att onani är själviskt och kan leda till tvångsbegär?I normala fall borde det finnas anledning till intressanta intervjuer med ungdomar kring sex och samliv utifrån andra perspektiv än de politiskt korrekta. Men inte när drevet går, då handlar det bara om att såga, håna och förlöjliga. Ingen vill lyssna, än mindre försöka förstå.Kristen sexualsyn är konservativ, det stämmer. Ibland onödigt trångsynt. Men det är inte samma sak som att sexualitet är något fult eller tråkigt. Tvärtom. Är sexualitet en gåva från Gud finns all anledning att njuta av den. Äktenskapets ramar är ett bra skyddsnät. Det har till och med LO förstått med sin reklamkampanj ”Hellre fasta avtal än lösa förbindelser”.I ärlighetens namn måste tilläggas att kristna knappast har någon anledning till hög svansföring i dessa frågor. Brustna relationer, otrohet och många exempel med uppenbar dubbelmoral borde leda till stor ödmjukhet och mindre moraliserande sexualfixering. Förhoppningsvis kan Nya Dagens serie om sex och samliv i Petrus vara en del i ett viktigt och seriöst samtal. Drevet verkar inte vara direkt intresserat.Åtminstone inte just nu.
