Tillfredsställelsen är stor världen över att Slobodan Milosevic nu får stå till svars för sina brott mot mänskligheten. För världssamfundet är det naturligtvis en triumf av stort format. En bättre signal till korrupta maktutövare runt om i världen kan knappast har sänts ut. Övergrepp kan komma att bestraffas.Rent sakligt finns det goda skäl att åtala Milosevic. Initialt gäller åtalet övergreppen mot albaner i Kosovo – så småningom kan det också komma att omfatta brotten i Bosnien. 740 000 albaner deporterades för två år sedan på direkt order av president Milosevic och de fyra övriga som nu finns i Haag. 740 000 – det är nästan en tredjedel av den kosovoalbanska befolkningen.Milosevic och hans kumpaner åtalas för att under loppet av några få månader 1999 ha planerat, uppviglat, beordrat eller på annat sätt bidragit till en terror- och våldskampanj mot civila kosovoalbaner. Målet med aktionerna har varit ett enda: Att säkra serbernas framtida kontroll över provinsen.Milosevic och hans kumpaner ska ges en rättvis rättegång. Men dokumentationen av grymheterna i Kosovo, och tidigare i Bosnien, är av det slaget att knappast någon tror att Milosevic kan gå fri efter avslutad rättegång. Nu håller det inte längre med utfall mot väst att massmorden och massvåldtäkterna är Nato-propaganda. Eller att koncentrationslägren i Bosnien var uppdiktade. Milosevics val av taktik under rättegången – ska han tala eller tiga? – påverkar knappast heller utgången.Men tunga bevis krävs förvisso för att fälla Milosevic. Han var inte ensam tyrann, men han har det yttersta ansvaret för terrorn och massmördandet av civila på Balkan.Utlämnandet av Slobodan Milosevic skapar nu möjligheter för i första hand Serbien att uppnå stabilitet, men på sikt också för Balkan. En historisk serbisk självprövning både i ett längre och ett kortare perspektiv bör nu vara möjlig. Landet ligger i ruiner, motsättningarna med Montenegro och Kosovo hotar den bräckliga demokratin.Bara självprövningens väg kan leda det serbiska folket bort från dagens kaos.