Det gör mig mycket ont att i Nya Dagen den 5 februari läsa följande svar på "Dagens fråga" om alla anställda i Svenska kyrkan måste tillhöra kyrkan och dela tron: "Nej! Om man kan vara ärkebiskop utan att dela tron ska folk lägre i hierarkin också kunna göra det. Daniel L".Hur oförskämd får man vara mot Svenska kyrkan och mot K G Hammar personligen?Jag är en präst i Svenska kyrkan som på många sätt har en annan teologisk grundsyn än ärkebiskopen, och det har vi diskuterat vid flera tillfällen. Men att underkänna en annan människas kristna bekännelse är mig totalt främmande. Hur skulle jag annars kunna betrakta pingstvänner och katoliker och andra med – enligt min mening – underliga bibeltolkningar som kristna syskon? Blir man mer trovärdig i debatten genom att göra personliga påhopp? Och tror någon att man orkar vara ärkebiskop utan en personlig övertygelse? Sedan får vi inte glömma att Gud en dag ska döma oss alla. Han ensam vet vad som gömmer sig i vårt innersta. Han ensam ser skillnaden mellan äkta och falsk tro. Han låter sig varken imponeras av kyrkliga hierarkier eller av andligt övermod. Ingen människa har rätt att lägga sig i Guds ämbete. Den som försöker göra det har verkligen anledning till självrannsakan.Jag anser att Daniel L måste be K G Hammar om förlåtelse. Och att Nya Dagen borde hålla sig för god för att sprida sådana okunniga och arroganta uttalanden. Inte minst om man vill främja ett ekumeniskt samtal som präglas av ömsesidig respekt. En tidning är väl inte tvungen att publicera alla kärlekslösa galenskaper som folk häver ur sig?
