På kort tid har både Mona Sahlin och Jonas Gardell skrivit att de frikyrkliga och nazisterna är samma andas barn. Gardell har rent av skrivit att nazisterna bara utför det som Alf Svensson och ”hans gelikar” har tänkt ut.Förutom den rena illviljan finns det hos Gardell tydligen en okunnighet om vad som ligger bakom nazisternas hat mot homosexuella. Det började 1934 när Hitler styrt Tyskland i nära ett och ett halvt år. Han var redan diktator och slog undan för undan ner allt tänkbart motstånd. Den enda risken för Hitler var att någon av hans egna skulle över-glänsa honom.Det fanns en sådan maktrival, åtminstone trodde Hitler det. Det var Ernst Röhm, den ende homosexuelle medlemmen av regeringen. Han ledde nazisternas halvmilitära styrka SA. Med Röhm som organisatör blev SA allt större och mäktigare så till slut blev Hitler orolig. Röhm och ett stort antal misshagliga personer greps och sköts utan dom och rannsakan (”de långa knivarnas natt”) den 30 juni 1934.Propagandaministern Goebbels gick till våldsamt angrepp mot Röhms homosexualitet, som Hitler dessförinnan inte haft något att invända mot. Men efter detta tycks Hitler ha uppfattat alla homosexuella som opålitliga och förföljde dem hänsynslöst. För vanliga nazister spelade och spelar Hitlers bevekelsegrunder ingen roll. Det är nog med vad Ledaren har sagt. För dem är det Hitlers ord som gäller. Att påstå något annat är infamt.
