Först vill jag tacka Nya Dagen för initiativet till en artikelserie om evangelisation i höst. Jag hoppas att många röster ska höras i debatten. Anders Alberius har i en artikel (26 september) pekat på vikten av ”gilla läget” och arbeta utifrån de förutsättningar som råder i dagens samhälle. Jag kan inte annat än att hålla med. Han menar också att det är gemenskapen som är det viktigaste för att vinna människor, inte ”läran”. Här håller jag inte med. Men det är bra att Alberius är uppriktig. Jag tror det öppnar för en konstruktiv debatt och jag tänker också vara uppriktig.Min grunduppfattning när det gäller evangelisation är att pröva olika metoder och behålla dem som fungerar. Så vad är det som fungerar och inte fungerar? Vi kristna brukar berömma oss av att vi har ett så rikt sång- och musikutbud i våra kyrkor. Och så är det verkligen. Men trots det har vi en negativ medlemsutveckling i de flesta samfunden. Någon kanske vill invända att utan sång och musik i våra kyrkor skulle medlemstappet varit ännu större. Men det är en klen tröst.Innebär det att vi ska ta bort sången och musiken? Nej, naturligtvis inte! Sången och musiken är en välsignelse. Däremot kanske förväntningarna på sången och musikenibland har varit orimliga. Jag har mött kristna som menat att sången och musiken är det viktigaste för att nå människor. I så fall borde situationen för svensk kristenhet vara helt annorlunda. Men jag tror att sången och musiken helt klart kan få en roll för evangelisationen.Hur är det med ”läran” då? Alberius skriver att trosläropaket aldrig lyckats vinna människor. Det är möjligt att färdiga paket inte är så lyckosamma. Men det är fel att avfärda ”lärans” betydelse helt och hållet. Lika fel som det är att avfärda sången och musiken. När jag läser min Bibel så ser jag många exempel på ”lärans” kraft. Inte minst i Apostlagärningarna. Sedan är det också viktigt att ”läran” inte står ensam; den är länkad till omsorg, medmänsklighet och befrielse. Jag menar att ”läran” är en väsentlig del i all evangelisation; jag har mycket svårt att se hur det skulle kunna vara annorlunda. Vad går evangelisation egentligen ut på? Det förefaller mig som basala frågor. Finns det något evangelium utan en ”lära”?Om de vanliga metoderna för att dela ”läran” med andra människor inte fungerar är det dags att pröva nya. Sverige är ett sekulariserat land, även om det finns ett rikt utbud på religionsmarkanden. Det innebär att förutsättningarna för evangelisation är annorlunda än det var vid väckelserna under 1800-talet. Då hade alla människor en grundkunskap om kristen tro och delade samma verklighetsuppfattning. Man kunde evangelisera på samma sätt som Petrus gjorde på pingstdagen i Jerusalem, Apg 2:14–41. Alla judar visste, mer eller mindre, vad Petrus talade om. Han koncentrerar sig på att visa att Jesus verkligen är Messias och vad det innebär.Vår situation i dag är mera lik den som Paulus mötte när han kom till Aten, Apg 17:15–34. En miljö där olika religioner och filosofier fanns och där just ingen hade samma verklighetsuppfattning som den bibliska. Därför gick han till väga på ett helt annat sätt än Petrus i Jerusalem. Paulus började med frågan vem Gud är och därför tog han upp skapelsetron. Det gällde att försöka nå grekerna där de befann sig. Det var skillnad mellan judar och greker ur evangelisationssynpunkt på apostlarnas tid. I dag är de flesta människor i vårt land greker.Om ”läran” inte fungerar i evangelisationen tror jag det beror på metoderna, inte på ”läran” i sig. Lösningen är inte att skjuta ”läran” i bakgrunden. Lösningen är att hitta bättre metoder. En metod är att göra som Paulus i Aten och börja med skapelsetron och sätta den i kontrast till utvecklingsläran. Det sätter fingret på den stora skillnaden mellan den biblisk kristna verklighetsuppfattningen och den materialistiska. Min erfarenhet är att människor i allmänhet är intresserade och nyfikna på ursprungsfrågorna, mer nyfikna än vad många kristna är. Det kan bli en väg för vidare möten, samtal och även god gemenskap. Jag tror därför att skapelsetron kan bli en blomma i evangelisationens bukett.
