Den 23 mars var det exakt 24 år sedan det hölls en folkomröstning om kärnkraft i Sverige. Det blev storseger för ”Nej till kärnkraft” och en vilja att avveckla så snabbt som möjligt. De två ”Nej-linjerna” (2 och 3) fick tillsammans 76,9 procent av rösterna. ”Ja till kärnkraft” (linje 1) samlade endast 18,9 procent av svenska folkets röster.Tyvärr kan man inte längre hoppas på en kärnkraftsavveckling till 2010. Men det finns inga starka argument mot en avveckling av kärnkraften till år 2020. Det krävs dock en samsyn på energifrågan som kan leda till politiska beslut. Tyvärr arbetar starka krafter för att vi ska behålla kärnkraften och därför är det nödvändigt med tydliga beslut som lägger fast en tidsplan för varje reaktor som i dag är i drift.Eftersom kärnkraften i dag svarar för cirka 65 terawattimmar (TWh) årligen och att man kan förvänta sig en ökning av elbehovet med 10 TWh inom olika sektorer, handlar det om att hitta cirka 75 TWh som man kan få fram antingen genom ny energiproduktion eller genom att spara/effektivisera. Ett överslag efter studier av olika beräkningar och forskningsresultat visar att man skulle kunna få fram energi motsvarande 83 TWh kärnkraftsel till år 2020 enligt följande:c Besparingar inom industri och hushåll: 15 TWh.c Ny teknik och förgasning av svartlut i skogsindustrin: 10 TWh.c Ökad kraftvärme i fjärrvärmen: 16 TWh.c Konvertering av elvärme till bioenergi samt användning av värmepumpar, solfångare och solceller: 15 TWh.c Ökad användning av naturgas: 5 TWh.c Utbyggd vindkraft: 10 TWh.c Utbyggd vattenkraft: 12 TWh.För att börja med besparingar inom industri och hushåll visar en utredning från Nutek att det är möjligt att komma upp i 30 TWh. Det skulle dock ske till hög kostnad och måste anses vara ett max-alternativ. Det är mer realistiskt att räkna med 15 TWh i enlighet med förslaget.Pappers- och massaindustrin kan bidra med åtminstone 10 TWh. Dels handlar det om slutna system där spillvärme tillvaratas, dels om direkt tillförsel av el genom förgasning av svartlut. Reglerna för beskattning behöver dock ändras så att det blir mer lönsamt att producera el i dessa anläggningar.Kraftvärme i fjärrvärmen kan ge cirka 16 TWh. Prognos 95 (utgiven av fjärrvärmeföreningen) visar att en betydande mängd el (kraftvärme) kan produceras i de svenska värmeverken. De stigande elpriserna innebär att ytterligare satsningar på kraftvärme blir lönsam. Nuvarande effekt på cirka 2 000 MW kan tänkas stiga till drygt 3 800 MW under en tioårsperiod. Det innebär att den möjliga elproduktionen skulle uppgå till 20 TWh, vilket är cirka 16 TWh mer än vad som tas ut i dag.På grund av de låga elpriserna för några år sedan har intresset för konvertering till biobränslen tidigare varit svalt. Men med stigande elpriser har det nu blivit mycket lönande att spara energi och/eller gå över till andra energislag. Biobränslen är det naturliga alternativet och redan i dag värms ett stort antal bostäder enligt denna princip. Konvertering från el till bioenergi samt användning av värmepumpar, solfångare och solceller kan utan vidare minska behovet av kärnkraftsel med 15 TWh.En ökad satsning på naturgas i befintliga ledningar kan ha viss betydelse för en smidig omställning av energisystemet. En realistisk bedömning är att ökad naturgasanvändning kan minska behovet av kärnkraftsel med 5 TWh. Det innebär en liten ökning av koldioxidutsläppen som dock kan kompenseras med minskade utsläpp från trafiken, samt från kol- och oljeeldning.Vindkraften har tidigare underskattats, men under senare tid har den möjligheten förts in som en viktig del av energiomställningen. Utredningen ”Läge för vindkraft” visar att det finns en teknisk potential att ta ut 70 TWh vindkraft i södra Sverige. Den siffran reducerades med 30 procent med hänsyn till försvaret. Men även om man tar hänsyn till ytterligare inskränkningar och bedömer att utbyggnadstakten blir mindre än 1 TWh per år kan man räkna med en ökning av 10 TWh fram till år 2020.Andelen vattenkraft kan ökas med 12 TWh utan att man rör Torne älv, Kalix älv, Pite älv eller Vindelälven. Enligt den statliga energikommissionen skulle det vara ekonomiskt försvarbart att bygga ut 27 TWh, men den siffran sjunker när man tar hänsyn till olika naturvärden. Den småskaliga vattenkraften kan bidra med 2 till 4 TWh. Det skulle alltså gå att tillvarata betydligt mer vattenkraft, men eftersom frågan är känslig är det lämpligt att stanna vid en ökning av 12 TWh.Det är troligt att elpriset på sikt blir lägre om kärnkraften avvecklas. Under en kort övergångsperiod kan priset dock tänkas stiga med cirka 2 öre per kilowattimme. Det måste anses vara en rimlig kostnad för att slippa kärnkraften. Dessutom påbörjas en positiv strukturomvandling beroende på att energiproduktionen styrs över till småskaliga lösningar. Det kan få positiva följdeffekter som till exempel fler arbetstillfällen på landsbygden.Det behövs naturligtvis en tydlig ekonomisk styrning för att utvecklingen ska bli den önskvärda. Bland annat måste en energiförnyelsefond inrättas snarast så att medel kan frigöras och delas ut som investeringsbidrag (förslagsvis med 25 procent). Med bra styrmedel och en lagstiftad utfasning av reaktorernai jämn takt blir det inga problem att avveckla kärnkraften till år 2020.
