I FN:s allmänna deklaration om de mänskliga rättigheterna finns 30 artiklar som definierar människans okränkbara rättigheter. Det finns dock en artikel som skiljer sig från de andra och det är nummer 29. Där omtalas också våra skyldigheter:1. ”Envar har plikter mot samhället i vilket den fria och fullständiga utvecklingen av hans personlighet ensamt är möjligt.”2. ”Vid utövandet av sina fri- och rättigheter må envar underkastas endast sådana inskränkningar, som blivit fastställda i lag i uteslutande syfte att trygga tillbörlig hänsyn till och respekt för andras fri- och rättigheter samt för att tillgodose det demokratiska samhällets rättmätiga krav på moral, allmän ordning och allmän välfärd.”Inget parti vinner en valseger i vårt land i dag genom att fokusera sitt budskap på medborgarnas plikter och skyldigheter i samhället. Det är politiskt korrekt att tala om våra rättigheter, men ett politiskt självmord att tala för mycket om våra medmänskliga skyldigheter. I stället talar man om människornas rättigheter och samhällets skyldigheter.Vår tid har i mycket fokuserat enbart på de mänskliga rättigheter och glömt de medmänskliga skyldigheterna. Då blir det obalans. Den kristna människosynen är mycket tydlig på den punkten: vi är alla delar av samma kropp. Lider en del, lider alla. Gläds en del, gläds alla delarna.Om vi återgår till artikel 29 i FN:s allmänna artiklar om de mänskliga rättigheterna står det i punkt 1 att bara genom att ta hänsyn till de gemensamma plikterna gentemot varandra kan vi fullt ut utvecklas och bli det vi själva är tänkta att bli.Vi formas i relation till varandra och kan inte bli helt fria i oss själva om vi inte bidrar genom våra gemensamma plikter till att andra också blir fria. Så länge någon är bunden kan inte vi andra vara helt fria.I punkt 2 står omnämnt att ett demokratiskt samhälle har ett rättmätigt krav på moral, allmän ordning och allmän välfärd. Vi kan inte göra precis vad vi vill i vår frihet, så länge vi är en del av en mänsklig sammanslutning har vår frihet vissa gränser. De fri- och rättigheter det talas om är inte rätten att göra vad du vill. Det är fri- och rättigheter under ansvar för det gemensamma.Vad betyder min frihet och mina rättigheter om jag inte har dem i relation till någon annan? Är min frihet och mina mänskliga rättigheter viktigare än andras? Varje människa är en del av en helhet. Varje människa är en egen storhet med okränkbara mänskliga rättigheter, men fortfarande del av ett sammanhang – en medmänniska. Det ställer vissa krav, är förenat med plikter och skyldigheter. Det måste vi ta på allvar om vi vill skapa ett gott samhälle inte bara för andra utan också för oss själva.Här är evangeliet långt före nationell lagstiftning och internationella deklarationer och konventioner. Den gyllene regelns sammanfattning är vägledande inte minst för oss som bekänner tro på och tillhörighet till Jesus Kristus: ”Allt vad ni vill att människorna ska göra för er, det ska ni också göra för dem”.Vi behöver hjälpas åt som församlingar och samfund att hävda utsatta människors rättigheter, men vi behöver också vara en aktiv motkraft mot självcentrerad individualism och uppmuntra ansvarstagande för varandra. Däri ligger människans storhet och värdighet. Det har Jesus tydliggjort och det är vi kallade att gestalta.Därför har vi satt som ledord för vårt arbete i Svenska Baptistsamfundet ”Rätten att vara människa – medmänskliga skyldigheter”. Förlorar vi känslan för det gemensamma får det långtgående konsekvenser för samhället – både det närmast omgivande och det världsomspännande.Det är individualismens och materialismens baksida, att människovärdet devalveras: alla människor är inte längre lika mycket värda. Jag och mina närmaste är värda mer än andra. Svenskar är värda mer än andra folk. 18-åringar är mer värda än 78-åringar.Vi efterlyser en tydligare medvetenhet om våra skyldigheter och plikter. Hur skulle de kunna definieras? Följande medmänskliga skyldigheter skulle vi vilja lyfta fram till en början:Ta ansvar för fler än oss själva och våra närmaste. Särskilt vill vi se till barnen och deras livssituation. Vi är medvetna om att vi inte kan hjälpa alla, men vi vill sträva efter att värna så mångas rättigheter som möjligt.Medvetandegör varandra om att jorden med allt vad den rymmer inte är vår enskilda egendom att utnyttja för vårt eget bästa, utan är mänsklighetens gemensamma livsrum – ett lån från generationer som kommer efter oss.cBidra till att skapa ett sådant samhälle att vi var och en skulle kunna vara född i vilket land, vilken stad eller familj som helst och kunna leva ett värdigt liv.Om vi förtydligar dessa punkter och definierar vad de betyder för oss var och en, i vårt specifika sammanhang, och handlar utifrån våra slutsatser, skulle det utan tvekan göra skillnad i vårt gemensamma samhällsliv – både lokalt och internationellt. Kanske inte i första hand för dig själv, eftersom du förmodligen redan lever ett tillräckligt gott liv, men definitivt för många andra som har sämre villkor än du och jag.
