På senare tid har det förts samtal om evolution och skapelsetro på Dagens debattsidor. I det senaste inlägget av Roland Sennerstam (RS) förespråkas att det är dags att förena biologi och skapelsetro (Dagen 7 oktober).Jag kan till viss del hålla med RS, men jag anser ändå att hans uppfattning om att ”skapelseberättelsen kan läsas som en förtätad text, som vidgas mot olika tolkningar” måste ha större tolkningsbegränsningar än de han tycks stå för.De normativa uttalanden som Gud gör och de moraliska slutsatserna som finns i texten anser jag inte vi har rätt att omtolka. Skapelseberättelsen är ju inte i första hand en uppslagsbok i naturvetenskap utan en berättelse om Guds avsikt med människans liv på jorden. Därför ska man kunna relatera till skapelseberättelsen utan att synen på ”ögonblicklig skapelse” eller evolution ska ha någon inverkan på dess normativa budskap.Så uppfattar jag inte RS:s tankar om ”vidgad tolkning”. I sitt exempel på hur en ”vidgad tolkning” kan se ut kan man uppfatta syndafallet som ett naturligt steg i människans utveckling och något som hon inte alls kunde styra över.Oavsett hur man tolkar kunskapens träd, ormen och varseblivningen av människans nakenhet, så anser jag att man inte får tolka bort synden som resultatet av människans eget beslut och att syndens kärna är att människan ville vara moraliskt oberoende av en högre makt och därmed själv ville ha bestämmanderätten över vad som är ont och gott.Jag anser att RS:s förslag till tolkning är farligt eftersom den äventyrar tydligheten i Bibelns budskap om synden och därmed är ett hot mot förkunnelsen om Jesu Kristi försoning.Jag har också svårt att förstå varför RS tar upp Augustinus tolkning om sexualitet och syndafall som exempel på att det kan finnas feltolkningar som är etablerade flera hundra år tillbaka. Augustinus bryr sig ju inte om Guds normativa uttalande i själva skapelsen att människan ska vara fruktsam och föröka sig.Mig veterlig så har människans fortplantning alltid krävt sexuell aktivitet. Svaret på frågan om varför människan började skyla sin nakenhet får nog sökas på annat håll än i att sexualiteten i sig var smutsig. Kanske svaret kan vara att människan på grund av just syndafallet inte kunde hantera sin sexualitet på ett rätt sätt i ett naket tillstånd.Jag tror vi ska vara oerhört försiktiga med naturvetenskapliga detaljtolkningar av skapelseberättelsen, men däremot frimodiga att ur skapelseberättelsen hämta kunskap om hur Gud från början hade ämnat att vi skulle leva våra liv.
