Jag blir lite förbryllad när jag läser Jesper Svartviks svar till Stefan Gustavsson (11 maj). Rent retoriskt är det ett bra svar. Jesper Svartvik säger att Stefan Gustavsson har fel, förklarar att han blir sårad av påhoppet och menar att Gustavsson är dålig för att han sårar människor. Så långt är allt klart.Det konstiga är att Jesper Svartvik, som docent i Nya testamentets exegetik, väljer känsloargument för att tillbakavisa ett sakligt påstående som ligger inom hans professionella område.Så vitt jag förstår Stefan Gustavssons argumentation, menar han att Judas evangelium inte är kristet, utan gnostiskt, och därför inte går att använda för att visa på (intern) mångfald i kristendomens äldsta tid.Då borde en docent i Nya testamentets exegetik använda sin professionella kunskap för att sakligt motbevisa det påståendet,i stället för att bli förolämpad, eller vara ärlig mot sig själv och ändra sin uppfattning.Jag väntar med spänning!