Det är med sorg
och bestörtning jag läser om Dagens enkät bland er pastorer och andliga ledare. ”Nio av tio pingstpastorer nöjda med året” lyder rubriken. Min fråga till er är: Hur kan en enda av er beteckna er som ”nöjda med året” så länge en övervägande del av människorna i de städer och orter där ni verkar, går förlorade för evigheten? För så är det ju faktiskt.
Visst ska vi vara tacksamma för att ”klimatet i församlingen är gott”, att ”arbetsteamet börjar svetsas samman mer och mer” och att ”allt fler medlemmar kommer i funktion”. Men borde detta inte vara självklarheter efter 100 år av pingsteld och församlingsbyggande? Och visst ska vi vara tacksamma för de 30 personer som döptes i Malmö, jag vet att den församlingen har ett ambitiöst utåtriktat arbete, men i proportion till att det bor 272 634 invånare i staden och att övervägande delen av dem ännu inte är frälsta, borde potentialen vara större än så.
Visst ska vi vara tacksamma för att ”klimatet i församlingen är gott”, att ”arbetsteamet börjar svetsas samman mer och mer” och att ”allt fler medlemmar kommer i funktion”. Men borde detta inte vara självklarheter efter 100 år av pingsteld och församlingsbyggande? Och visst ska vi vara tacksamma för de 30 personer som döptes i Malmö, jag vet att den församlingen har ett ambitiöst utåtriktat arbete, men i proportion till att det bor 272 634 invånare i staden och att övervägande delen av dem ännu inte är frälsta, borde potentialen vara större än så.
När så en person
uttrycker tacksamhet över att ”det i alla fall inte gått bakåt det gångna året” och en annan frånvaron av negativa händelsen som något positivt, ja då blir jag riktigt bekymrad. Jag inser med all önskvärd tydlighet hur lågt ambitionsribban ligger. Ljusglimten är ändå de 10 procent som inte är nöjda och Herren behövde ju som bekant bara tio rättfärdiga män för att skona staden, 1 Mos 18. Hoppfull är också intervjun med Mats Särnholm som inte vill nöja sig med sakernas tillstånd.
Kanske känns det
orättvist att jag bara vänder mig till er ledare, för vi är ju alla präster i det allmänna prästadömet och har ett eget ansvar att agera och tala. Jag är medveten om det och jag behöver själv rannsaka mig på det här området. Men faktum kvarstår att ni som ledare är föredömen och sätter standarden och har ett ansvar att leda er hjord rätt och ska också prövas extra en dag.
Mitt förslag är: Anta Sten-Gunnar Hedins och Christer Tornbergs utmaning om tio dagars bön och fasta i början av nästa år. Låt oss tillsammans be om en kraftfullare kyrka där bara Kristus är Herre och där tecken och under åtföljer undervisningen. Låt oss tillsammans ödmjuka oss och vända om och söka Herrens ansikte, för då har Han lovat att höra det från himlen och skaffa läkedom åt vårt land.
Kyrie eleison, Herre förbarma dig över oss!
Mitt förslag är: Anta Sten-Gunnar Hedins och Christer Tornbergs utmaning om tio dagars bön och fasta i början av nästa år. Låt oss tillsammans be om en kraftfullare kyrka där bara Kristus är Herre och där tecken och under åtföljer undervisningen. Låt oss tillsammans ödmjuka oss och vända om och söka Herrens ansikte, för då har Han lovat att höra det från himlen och skaffa läkedom åt vårt land.
Kyrie eleison, Herre förbarma dig över oss!
