Sten-Gunnar Hedin
och Kent Cramnell ser tecken, som tyder på en ny pingst i vårt land. (Dagen 27/2). Jag delar deras glädje över pingstens vind, som blåser genom kristenheten idag. Samtidigt bekymrar mig snålblåsten, som sedan några år tillbaka också svept över svenska pingstvänner. Är den delvis självförvållad? Klart är att teologin alltför länge satts på undantag.
Hedin/Cramnell undviker i sitt debattsvar att närmare kommentera det teologiska paradigmskifte som samfundsbildningen Pingst FFS inneburit liksom Cox varning för en sammanslagning mellan pentekostaler och evangelikaler. De tycks mena att det kvittar om man väljer pentekostalt eller evangelikalt i det vägskäl vi pingstvänner hamnat i. De mångtydiga begreppen står dock inte bara för det, som citeras i deras inlägg.
Även jag styrks i min övertygelse att detta val har långtgående betydelse genom internets Wikipeda. Där sägs nämligen också beträffande evangelikaler exempelvis att de ibland likställs med fundamentalister. Inför detta faktum drar jag öronen åt mig.
Hedin/Cramnell undviker i sitt debattsvar att närmare kommentera det teologiska paradigmskifte som samfundsbildningen Pingst FFS inneburit liksom Cox varning för en sammanslagning mellan pentekostaler och evangelikaler. De tycks mena att det kvittar om man väljer pentekostalt eller evangelikalt i det vägskäl vi pingstvänner hamnat i. De mångtydiga begreppen står dock inte bara för det, som citeras i deras inlägg.
Även jag styrks i min övertygelse att detta val har långtgående betydelse genom internets Wikipeda. Där sägs nämligen också beträffande evangelikaler exempelvis att de ibland likställs med fundamentalister. Inför detta faktum drar jag öronen åt mig.
Jag är uppväxt
i pingstvänsmiljö. Vägen från ärvd fundamentalism till flerdimensionell bibelsyn har många gånger varit tuff. Redan som tonåring upplevde jag hur min syster uteslöts från den pingstförsamling, som vår familj tillhörde. Anledningen var att hon klippt håret, vilket likställdes med brott mot Bibeln enligt fundamentalistisk uppfattning.
Efter den upplevelsen har jag som pingstvän, och så småningom som exeget och lärarutbildare, mer än en gång markerat avståndstagande till fundamentalismen. Det har skett även när jag därigenom riskerat att bli betraktad som oönskad, en persona non grata.
Jag vet mycket väl att alla evangelikaler inte är fundamentalister. Delar av evangelikalernas rotsystem finns emellertid i den fundamentalistiska myllan, vilket bidrar till att evangelikaler ibland likställs med fundamentalister.
Nu är pingströrelsens relation till fundamentalistiska, konservativa evangelikaler dess akilleshäl. Så sent som för ett tiotal år sedan beskrev Hedin svensk pingströrelse som ”klart fundamentalistisk”. (Kyrka, Ämbete, ledarskap, självförståelse och visioner, Örebro 1995, s 24).
Efter den upplevelsen har jag som pingstvän, och så småningom som exeget och lärarutbildare, mer än en gång markerat avståndstagande till fundamentalismen. Det har skett även när jag därigenom riskerat att bli betraktad som oönskad, en persona non grata.
Jag vet mycket väl att alla evangelikaler inte är fundamentalister. Delar av evangelikalernas rotsystem finns emellertid i den fundamentalistiska myllan, vilket bidrar till att evangelikaler ibland likställs med fundamentalister.
Nu är pingströrelsens relation till fundamentalistiska, konservativa evangelikaler dess akilleshäl. Så sent som för ett tiotal år sedan beskrev Hedin svensk pingströrelse som ”klart fundamentalistisk”. (Kyrka, Ämbete, ledarskap, självförståelse och visioner, Örebro 1995, s 24).
Det fundamentalistiska
inflytandet har varit en stor olycka, som vi pingstvänner ännu inte gjort upp räkningen med. Mot bakgrund av pionjärernas erfarenhet av fundamentalistiska evangelikalers sanslösa angrepp på tidig pingströrelse och vår egen bittra erfarenhet av fundamentalismens destruktiva inflytande i våra församlingar finns det all anledning just för pingstvänner att vara extra försiktiga inför risken att på nytt igen sammanblandas med fundamentalismen.
Jag har i de mest
skilda sammanhang brukat bekänna mig som kristen i första hand och som pingstvän i andra hand. Den kristna bekännelsen kommer jag att hålla fast vid hur än förhållandena ändras.
Iden innesluts övertygelsen om samhörighet med varje kristen som längtar efter eller upplever och gläds åt uppfyllelsen av Joels profetia i denna tid. Det är Andens enhet genom fridens band, som förenar kristna bekännare rakt igenom varje nu rådande konfessions- och generationsgräns.
Iden innesluts övertygelsen om samhörighet med varje kristen som längtar efter eller upplever och gläds åt uppfyllelsen av Joels profetia i denna tid. Det är Andens enhet genom fridens band, som förenar kristna bekännare rakt igenom varje nu rådande konfessions- och generationsgräns.
