Artikeln i Dagen den 22 juli om att neurosedyn är tillbaka och orsakar fosterskador innehåller flera felaktiga påståenden och bör därför kommenteras.
Neurosedyn är en av de starkaste kända mediciner som hämmar TNF-a, en signalsubstans inom kroppens immunförsvar med goda effekter i många sammanhang. Där TNF-a överproduceras på ett skadligt sätt kan situationer uppstå, i vilka neurosedyn är en värdefull medicin.
Den första situationen av det slaget som upptäcktes var en speciell reaktion hos en liten grupp leprapatienter. Denna reaktion inträffade då behandling för lepra med effektivt kurerande läkemedel började döda många leprabaciller. I ett fåtal fall kunde plötsligt kroppens immunförsvar bli överaktivt så att vävnader, inklusive nerver, fick mycket allvarliga och potentiellt permanenta skador.
Andra medel som sattes in för att hämma produktionen av TNF-a misslyckades att få reaktionen under kontroll, och fruktansvärda vanställningar kunde uppstå för resten av livet. Neurosedyn visade sig vara av stor positiv betydelse här.
Denna reaktion förekommer bara i ett fåtal fall av den ovanliga sortens lepra, så kallad multibacillär eller lepromatös lepra. Den större gruppen av leprapatienter kan få en annan sorts reaktion under behandling och kan behandlas med andra medel.
De flesta leprapatienter kureras utan att få någon reaktion alls. Bara i den första lilla gruppen kan neurosedyn behövas.
Neurosedyn kurerar aldrig lepra. Att påstå att den används i fattiga länder bara för att den är billig när det finns andra kurerande medel som är effektiva men dyrare är helt fel. I en liknande situation i Sverige skulle neurosedyn användas.
På senare år har många nya användningsområden för neurosedyn blivit kända. Det kommer även en del forskare som förespråkar användning av neurosedyn i en svår överproduktion av TNF-a under graviditeten, med risk för både mamma och barn. Man skulle självfallet inte ge medicinen under den korta tiden i tidig graviditet då neurosedyn kan orsaka fosterskador.
Antalet fosterskador i Brasilien som möjligtvis kan relateras till neurosedyn är allvarligt och visar att användningen måste kontrolleras, som med alla effektiva läkemedel. Annars kan det bli risk för skador. Man vet från Sverige och andra länder att 5-15 procent av inläggningar på sjukhus beror på bieffekter och/eller felaktig läkemedelsanvändning.
Alla lepraprogram som jag känner till i världen utfärdar starka varningar som säger, att när neurosedyn ska sättas in måste kvinnor i fertil ålder samtidigt ha skydd av en hundraprocentigt effektiv familjeplaneringsmetod.
Att medicinen kan hamna på villovägar i Brasilien är en skandal i sig, men leprabehandlingen får inte förlora en oersättlig medicin på grund av en skandal i medicinkontrollen. Det är som att förbjuda penicillin då enstaka patienter kan få en livshotande allergisk reaktion.
I fattiga länder finns det situationer där penicillinet säljs fritt på marknaden och dödsfall har skett när konsumenter får allergiska reaktioner som inte behandlas. Den rätta lösningen är bättre medicinkontroll som vi till en viss del har lärt oss i Sverige.
Debatt