Nej, Gudrun Sjödén, dina främmande gudar säljer inga kläder till mig.
Observera att den här debattartikeln publicerades 2009.
I många år har jag köpt kläder från det svenska märket Gudrun Sjödén. Men nu är det slut med det. Jag har glatt mig åt ett företag som gör färgglada kläder också i storlekar som passar oss som inte slutade växa efter puberteten. Kungen gjorde helt rätt som gav Gudrun Sjödén medalj. Företaget har också tidigt visat ett uppriktigt engagemang när det gäller produktionsförhållanden och miljöfrågor. Inspirationen från andra kulturer ger alltid extra färgklickar.
När jag som testkund fick en förhandstitt i höstens katalog, bestämde jag mig snabbt. Inte för att köpa, utan tvärt om att avstå och uppmuntra andra kristna kvinnor till detsamma.
Höstens kollektion marknadsförs nämligen med österländska religiösa argument.
Jag är inte buddhist, jag delar inte den världsbild som yin och yang står för. Ändå är det dessa, enligt kristen uppfattning falska religioner, som viftas med eller ropas ut på sida efter sida. Det börjar redan på sidan två i katalogen:
"Visst älskar vi PRICKAR - visst älskar vi det varmt BUDDHISTISKA ?"
"I blandningen mellan det nordiska och buddhistiska uppstår en underbar SAMKLANG."
"Milda hälsningar i buddhistisk anda!"
På sidan sju börjar visningen av kollektionen "Vackra rosor med buddhistisk inspiration", fotograferat med ett buddhistiskt kloster i diktaturen Bhutan som bakgrund. Extra märkligt blir sammanlänkningen av orden valfrihet och buddhism i bildtexten på sidan 13, med tanke på att traditionell buddhism sällan lett till demokrati. Men här handlar valfriheten om kapplängden. Nå, i Bhutan är det enligt lag förbjudet för vuxna att visa sig offentligt i annat än traditionell klädsel.
Ännu värre blir det längre fram i katalogen, med kollektionen "Artistblus och byxa, ekovelour och ekotrikå" på sidan 44. Det sjödenska världsarvet blandar här glatt in även taoismen i marknadsföringen. Mjuka kläder säljs med argumentet att de är "som gjorda för alla oss som gillar mys-pys och lite yin och yang. Och det vet jag ju att du och de flesta andra av er kunder går igång på, eller hur?"
Det fortsätter i samma käcka religionssynkretistiska nyandliga stil. Effekten blir densamma som när Indiska propagerade för hinduiska gudar och ayur veda på sin hemsida. Varför skulle jag som kristen köpa deras produkter då? Det vore att hylla falska gudar.
Missförstå mig inte, det är ingen allmän köpbojkott jag påbörjat. Självklart konsumerar jag som världsmedborgare gladeligen resultatet av muslimers, judars, ateisters, hinduers och buddhisters hårda arbete. Jag är för marknadsekonomi. Det är när främmande gudar blir själva köpargumentet som jag måste säga nej tack. Gudrun Sjödén presenterar många vackra kläder i höstens kollektion, men den vänder sig helt uppenbart inte till bekännande kristna.
"Compassion är ett viktigt ord i buddhismen" sägs på sidan 27. Påståendet ledsagar kläder designade enligt Gudrun Sjödéns personliga "världsarv" i "rent buddhistiska färger som krapprött, tagetsgult, turkosblått och bronsbrunt" (s 29). Jag förstår inte om färgerna ska göra mig buddhistisk eller om en röd skjorta ska signalera för andra att jag redan är medlidande. Men buddhism brukar snarare handla om att förtränga lidandet.
