Elisabeth Gerle menar att jag har fel fokus i min kritik av hennes bok. Men själv mörkar hon de allvarliga sakfelen i sin bok. Inte ens i den erratalista, som till slut efter flera veckors vägran biläggs boken, finns de med.
Ett exempel bland många: I boken hävdar Gerle att Humanisterna som retoriskt grepp förtiger fakta. Som exempel använder hon Humanisternas kritik av den FN-resolution som fördömer religionskritik. Hon hävdar att vi förtiger att den är tillbakadragen. Det är den dock inte.
Därmed faller hela hennes tes. Triviala faktafel som vilka som sitter i styrelsen tyder bara på slarvig research, men när man grundar teser om Humanisterna på falska fakta, då gränsar det till forskningsfusk.
