Sofia församling i Stockholm har under en begränsad period anställt en muslimsk imam, som skall arbeta med ungdomar på Fryshuset. Det har väckt en hel del kritik från personer både inom och utom kyrkan. Jag anser att församlingen kan ta den kritiken med ro. Det var modigt att göra denna anställning, om församlingen anser sig ha råd att prioritera den typen av arbete. Självklart är man i sin fulla rätt att handla på det viset.
Det hade dock varit bra om man hade motiverat det på ett något djupare sätt än att bara se det som en konkretion av de värderingarna som lyfts fram i Svenska kyrkans ganska löjliga annonskampanj "Ja till respekt". Den hänvisar kyrkoherden och kyrkorådets ordförande till i en artikel i Aftonbladet.
I en vecka då vi läser texten om Abraham, tjänstekvinnan Hagar och hennes son Ismael, är det ett gyllene tillfälle att visa på det ansvar som vi som kristna har för våra kusiner, de som är muslimer. Det ansvaret kan vi aldrig frånkänna oss. Det är oändligt viktigt att vi på olika nivåer kan etablera ett sådant samtal med muslimer att tanken på detta ömsesidiga ansvar får chans att växa. För dem som är kritiska till islam skulle det väl trots allt kunna vara något positivt att vara med att förstärka de krafter inom islam som ser dialogen med kristna och judar som en väsentlig del av det teologiska arbetet. Att detta sedan också kan få effekter på det moraliska området till exempel i kampen mot främlingsfientlighet och rasism kan väl inte vara något fel.
Vi har säkert som kristna något väsentligt att lära av islam. Det måste rimligen vara så, eftersom Gud tillät islam att etableras hundratals år efter det att Kristus hade åstadkommit försoning mellan människa och Gud. Man kan ta mycket lätt på den kritik som Annika Borg och hennes kollega levererar i Svenska Dagbladet. Där tycks det mesta handla om imamen ifråga bejakar kvinnliga eller homosexuella imamer, precis som det skulle vara en självklar konsekvens av någon slags kyrkans värdegrund. Man tar sig för pannan.
Att denna anställning skulle innebära att Sofia församling inte står för kristen tro är närmast nonsens. Svenska kyrkan har säkert åtskilliga ateister inom sina led antingen som tillhöriga eller som anställda. Det medför väl inte på något sätt att kyrkan har försvurit sig åt ateismen. Jag tror att den typ av kristendom som representeras av Annika Borg är ett större hot mot en kristen världsåskådning och en kristen etik än någonsin en av Sofia församling anställd imam kan vara.
Karl-Erik Tysk
