I samband med en manifestation mot vapenexporten står en man med en egenhändigt skriven skylt: “Vår girighet deras liv”. Det har skrivits och sagts mycket efter avslöjandet om vapenexporten till Saudiarabien. Det har pekats på ansvariga, det har duckats och det har anmälts. Frågan om ansvar är viktig och angelägen, perspektiv om moral belyser och beslutsgångar måste utvärderas. Vi vill lyfta ett annat viktigt perspektiv: girigheten.
Girighet är att vilja ha mer än man behöver, att samla i lador och i bankfack. För att? ja, varför egentligen? Kanske för trygghet, status eller makt. Girighet klingar alltid dåligt och är en egenskap som ingen vill bli förknippad med. Men, sanningen är nog den att girigheten finns i oss alla. Som ett frö redo att när som helst växa sig större. Vi begär och vill ha, mer än vad vi behöver, mer än vad vi faktiskt gläds åt. Mycket vill ha mer. Girigheten blundar alltid för andras behov. Därför behöver vi också ta ansvar för vår girighet.
Vi behöver vara medvetna om och tillsammans våga reflektera kring girigheten. Annars riskerar vi att varken se eller ta konsekvenserna för vårt handlande. Vapenexporten är ett tydligt exempel på detta. Handel med oschyst producerade varor är ett annat exempel.
Det kan vara värt att i sammanhanget påminna om att per person räknat säljer Sverige mest vapen i världen. Förra året slog vapenhandeln åter igen rekord och Sverige sålde krigsmateriel för nära 14 miljarder kronor. Under de senaste tio åren har vapenexporten mer än fyrdubblats. (Siffrorna är hämtade från svenskafreds.se).
Vi som samhälle behöver ta ansvar för att vi inte finansierar vår välfärd eller säkerhet på andras bekostnad. Vår välfärd ska inte bygga på andras krig. Inte heller på att pengar läggs på att köpa vapen i stället för att till exempel bekämpa fattigdom. Vår girighet deras liv.
Parallellt med att oroshärdar och krigszoner behöver bli befriade från våld och vapen, behöver vi som vapenexportnation bli befriade från en situation där vi tillhandahåller vapen, men tvår våra händer, och från att försöka bygga vår trygghet på andras otrygghet. Parallellt med att länder och folkgrupper befrias från fattigdom behöver vi i den rika delen av världen bli befriade från girighet och habegär.
Att utreda och utkräva ansvar är relevant. Men vi behöver också se vårt gemensamma ansvar och våra gemensamma möjligheter. Vi vill inte att Sverige som stat och samhälle ska sko sig på vapenexport. Vi vill stå upp för en fortsatt opinion mot vapenexport. I synnerhet, men inte enbart, till diktaturer!
