Jag har läst flera artiklar i Dagen som handlat om lidande och död, förstörelse och utrotning, Guds allmakt och förmåga etcetera. Det som slagit mig är att ingen av dessa texter, förutom en den 17/6, har nämnt syndafallet som orsak och förklaring till den ondska bland människor och förstörelse av skapelsen som vi ser i dag. Är det så att vi inte vill kännas vid att det är människan som är orsak till eländet? Javisst, den onde, i ormens skepnad, lurade henne, men med sin fria vilja kunde hon ha stått emot.
Nu gjorde hon inte det, utan trodde att hon kunde bli som Gud och se skillnad på gott och ont genom att få kunskap. Så gick det som bekant inte. I stället förlorade hon i viss mån sin fria vilja, vilket visar sig i att hon trots sin kunskap, inte väljer det goda före det onda. Syndafallet förblindar oss alla.
Kunskapen om detta är en förutsättning för att Jesus ska bli relevant över huvud taget. Om vi inte är beredda att förkunna skapelsen och syndafallet blir förlåtelsen och nyfödelsen inget alternativ. I stället visar vi att vi fortfarande låter oss luras av ormen som frågar: "Skulle Gud verkligen ha sagt?" Vad har då Gud sagt? Jo, "detta är min älskade Son. Lyssna till Honom!" Och vad säger Sonen? Jo, "omvänd er och tro budskapet, Ingen kommer till Fadern utom genom mig, Den som kommer till mig ska jag inte kasta ut"
Genom en enda människa kom synden in i världen och genom en enda bars den ut därifrån. Detta är dagens sanning, och den sanningen behöver förkunnas i sin helhet, annars är förkunnelsen till ingen nytta för någon.
Nils-Olof Persson
