I min insändare om kristen tro och yoga (Dagen 25 maj) påstod jag att yogans kritiker drivs av rädsla. Claes-Göran Bergstrand bekräftade det i Dagen 31 maj med sina ord om att han blev "djupt oroad" av min artikel.
Jag vänder mig mot en förkunnelse som i sin iver att försvara tron skapar rädsla och motvilja, en förkunnelse som gör att kristna beklagar sig över att yogan skapar dålig stämning på gymmet i stället för att finnas där med sitt vittnesbörd. Den felaktiga förkunnelsen skapar missmod.
För 19 år sedan avslutade jag min sjukhuspastorstjänst för att i stället börja köra buss på heltid och utbilda mig till massageterapeut. Eftersom jag under min tjänst på sjukhuset hade gått en kurs i autogen träning vid S:t Lukas fortsatte jag sedan att gå kurserna 1-2 inom integrerad mental träning med Lars-Erik Uneståhl som kursledare. Dessa mentala träningsmetoder påstår många kristna, framförallt förkunnare, har med österländska religioner att göra, vilket är fullständigt felaktigt.
Under dessa år kände jag hur jag blev befriad från den aggressiva förkunnelse om de österländska religionerna som jag varit utsatt för. Jag lärde mig älska och förstå de människor som var intresserade av sin hälsa och det svar som yogan gav på deras frågor.
Jag efterlyser en förkunnelse som befriar i stället för begränsar. En förkunnelse som hjälper oss kristna att älska och förstå de människor som vår frälsare offrat sitt liv för. En förkunnelse som peppar oss kristna att gå till yogapasset och vittna om vår tro med kärlek och förståelse, inte för att försvara vår tro eller förskjuta yogan.
Med detta sätter jag punkt för min del i debatten. Må sedan de som vill följa Bergstrands linje göra det och de som vill följa min göra det.
Lars-Olof Isgren,
Kristianstad
