Mindfulness – en religiös villoväg

I artiklar i Dagen, 10, 18 och 19 januari, berörs begreppet och företeelsen mindfulness, som är och förblir ett ur kristet och bibliskt perspektiv totalt främmande element.

Mindfulness ingår i buddismens religiösa föreställningsvärld och lärosystem. Det är därför totalt fel att försöka inkorporera mindfulness i kristna trosuppfattningar och verksamheter. Egentligen är det inget annat än en hednisk villoväg bort från Guds rike. Mindfulness är en av rätterna som erbjuds på new ages religiösa ”smörgåsbord” tillsammans med bland annat yoga.

Allt sådant ska man för sin egen andliga och själsliga hälsas skull hålla sig så långt borta ifrån som möjligt. Det enda skälet att befatta sig med nyandligheten är att skaffa sig kunskap för att kunna förstå och hjälpa medmänniskor som kämpar för sin frihet och sitt liv mot dessa mörka krafter.

Mindfulness andliga fader är ingen annan än Guds och mänsklighetens ärkefiende, vilkens agenda Jesus sammanfattar i devisen ”slakta, stjäla och förgöra”.

Detta innebär nu inte att negligera eller avfärda enskilda människors upplevelser och erfarenheter i mötet med olika problem i livsvandringens labyrinter.

Det exempel som nämndes i intervjun med Daniel Beck 18 januari är säkert ett uttryck för hans ärliga och äkta sökande efter Jesus och ett uttryck att Guds Ande var med och ledde honom på ”rätta vägar” som det står i Psalm 23. Det kan också ses som exempel på uppfyllelse av bibliska löften om att ”För dem som älskar Gud samverkar allt till det bästa” och att ”även det onda skall tjäna Gud”. Beträffande allt positivt som skulle kunna förknippas med mindfulness så är jag övertygad om att det aldrig­ handlar om ”tack vare” eller­ ”på grund av” utan ”trots” mindfulness.

Om man ska säga något positivt om new age så är det ett uttryck för att människor inte är tillfreds med den av socialismen och kommunismen proklamerade ateismen. Tyvärr kommer då andra krafter här in för att infiltrera och utnyttja denna längtan och därigenom fängsla människor i något ännu värre.

Att hänvisa till att kyrkor erbjuder aktiviteter i new ages anda höjer inte aktiviteternas värde utan är endast exempel på ett sorgligt avfall – i stil med kyrkligt välsignande av homo-förhållanden med mera.

För den som vill veta mera om mindfulness med mera så finns det en hel del litteratur att tillgå, bland annat Gertrud­ Storsjös utmärkta bok "Buddha­ eller Kristus" och varför inte klassikern "En gurus­ död".

Dessutom finns det en hel del skildringar i böcker, artiklar och dokumentärer om hur människor genom frälsningen i tron på Jesus upplevt befrielse från den plåga och bundenhet som mindfulness, yoga med mera orsakat dem. Dessa sanningsvittnen varnar samfällt alla från att ha någon som helst befattning med förrädiska och bedrägliga new age-företeelser. Deras vittnesbörd väger mycket tyngre än en del religionsvetares och kyrkliga företrädares neutrala och luddiga filosoferande.

Henry Nordin