Jonas Ahlforn von Beetzen: Hamstringsbeteendet visar att Sverige behöver återinföra civilförsvaret

I coronakrisens framfart ser vi många företag, politiker, kyrkor och organisationer som gör angelägna insatser. Samtidigt agerar många reaktivt och utan samordning. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) är en myndighet med uppdrag att företräda civilförsvaret på central nivå genom att göra överenskommelser med regioner, kommuner och privata aktörer. Det råder samtidigt oklarhet för samhällsmedborgarna om vem som ansvarar för vad.

Totalförsvaret består huvudsakligen av två delar; militärt och civilt försvar. Den militära grenens organisation är allmänt känd och förankrad; försvarsminister – överbefälhavare – Armén, marinen, flygvapnet (och hemvärnet). Men hur fungerar civilförsvaret?

I samband med andra världskriget växte ett nytt civilförsvar fram. En tydlig organisation fanns med civilförsvarsminister, civilförsvarsnämnder på kommunnivå, samt civilbefälhavare. Civilbefälhavaren matchade militärbefälhavaren, och ansvarade för civilområden, vilka överensstämde med militärområdena. I civilbefälhavarens ansvar ingick bland annat räddningstjänst, hälso- och sjukvård, psykologiskt försvar, ordning och säkerhet, försörjning, transporter och vägar. De civilförsvarsområden som låg under kommunalt ansvar sköttes av respektive nämnd medan uppgifter som riskerade att hamna utanför eller mellan stolarna översågs av så kallade civilförsvarsnämnder som hade en övergripande ledningsfunktion.

Eftersom krisen aldrig kom började detta avvecklas i slutet av 1900-talet. År 2000 försvann civilbefälhavarinstitutionerna och i stället lades allt ansvar på kommunerna. 2015 antog Sverige en förnyad totalförsvarspolitik som betonar att det civila försvaret i krig skall ”bygga på” krisberedskapen i fredstid, det vill säga många olika privata och offentliga aktörer med MSB som samordnare. Och nu är krisen ett faktum.

Hamstringsbeteendet i mataffärer och apotek är ett lackmustest som visar sig i att människor känner sig osäkra på om de kommer att få sin beskärda del. Vi behöver återinföra en politisk struktur på lokal nivå som har ett uttalat ansvar för att stärka krisberedskapen i allmänhet och den praktiska lokala samordningen i synnerhet.

Det civila försvaret grundas i den kristna etiken: att skydda den utsatta människan. Det är tack vare den kristna människosynen som skola, sjukvård, barnhem, fattigstugor och annan diakoni en gång i tiden växte fram. Alternativet är ”rädda sig den som kan”.

Det eftersatta civilförsvaret är ett område där kyrkan har möjlighet att frimodigt ta initiativ, både för att behoven är så stora, men också för att kyrkans drivkraft alltid har varit kallelsen att lindra nöd för var och en vi möter.

Våren 2018 genomförde vi i vår kyrka en satsning under tre söndagar med rubriken "Kris med Kristus". Detta var troligen ett tungt skäl till att vi den 14 mars kunde starta ett Corona-hjälparbete för den del av Örebro som vi inom Svenska kyrkans territorialindelning ansvarar för. Tjänster disponerades snabbt om, och rekryteringen av volontärer började omedelbart. Hittills har vi ringt närmare 800 äldre över 75 år som bor i närområdet för att höra hur de mår, möta psykisk ohälsa och hjälpt alla som behövt praktisk hjälp.

Staten och kommunerna måste ta sitt ansvar, men också kyrkorna har ett uppdrag. BRIS redovisar en 30-procentig ökning av antalet samtal de senaste två veckorna på grund av isoleringen. Kvinnojourer ser en likande utveckling. Bortom Coronakrisen varnar MSB nu för att spänningar i samhället och kontraproduktiva former av nationalism i Sverige och världen riskerar att öka. I detta finns ett stort behov att nyktert benämna de vågstycken som finns och frimodighet förmedla ljus och konkret hjälp. Kyrkan har ett ovärderligt nätverk, och "gyllene regeln", och "det dubbla kärleksbudet" ger råg i ryggen.

Enligt regeringen är ett militärt hot är endast en av åtta sannolika hotbilder mot Sverige i dag. De övriga är 1, informations- och cybersäkerhet, digitala risker. 2, Terrorism och våldsbejakande extremism. 3, Organiserad brottslighet. 4, Hot mot energiförsörjning. 5, Hot mot transporter och infrastruktur. 6, Hälsohot. 7, Klimatförändringar och dess effekter. Ponera att var och en av dessa kriser drabbar Sverige de kommande 100 åren. Det innebär en stor, kostsam kris kanske var tionde år. Samordningen av det svenska civilförsvaret är brådskande.

Sverige har tidigare infört jämställdhetsminister samt minister med ansvar för arbetet mot diskriminering och segregation för att stärka arbetet mot negativ särbehandling. Det bör nu stå klart för oss alla att en tydlig struktur såsom den med civilförsvarsminister, civilbefälhavare samt civilförsvarsnämnder behöver återinföras i någon form i Sverige så snart som möjligt. Den offentliga sektorn glömmer ibland den kraft som finns i kyrkans idé och nätverk. Därför både bör och kan även kyrkor mer aktivt uppvakta sina politiker för att vara med i uppbyggandet av det nya civilförsvarets krisorganisation.

 Jonas Ahlforn von Beetzen, präst i Sörbykyrkan, Almby församling (EFS & Svenska kyrkan)