Äldrevård inom EU viktig framtidsfråga

EU har ingen rätt att finansiera eller organisera sjukvården i de 27 länderna och så ska det förbli.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Inom Europeiska unionens 27 medlemsländer bor drygt 500 miljoner människor. Ett uppenbart bekymmer är att en allt större del av befolkningen är äldre, medan andelen unga minskar.

Hur dessa uppenbara utmaningar ska hanteras och lösas för vården av de äldre i Sverige och i övriga Europa är tydligt nog en stor framtidsfråga.

EU har ingen rätt att finansiera eller organisera sjukvården i de 27 länderna och så ska det förbli. Det är angeläget att inte ytterligare förskjuta politisk kompetens från kommunal, regional och nationell nivå till EU.

Inte heller en fjärde skatte­nivå, att ge det europeiska samarbetet egen skatterätt som är något Europeiska kommissionen önskar, kan komma i fråga. Fler som tar ut skatt innebär, med automatik, att skattetrycket ytterligare ökar och mindre blir kvar av den enskildes, familjernas och företagens förvärvsinkomster.

Däremot är det fullt rimligt att unionen kan ge pengar till projekten i syfte att stimulera till att lära sig av goda exempel från respektive land, ett förfarande som kallas ”best practice” (bästa praktik).

För att studera de äldres livssituation i Europa beviljades nyligen ett forskningsprojekt, finansierat av EU:s forsknings- och innovationsprogram Horizon 2020. Syftet är angeläget och framtidsinriktat, nämligen att utveckla vården – för att öka välbefinnandet och välmåendet bland äldre.

Projektets namn ”Innovate Dignity” (”Uppfinn värdighet”) säger inte så lite om dess inriktning och ambitioner. Målet är att via olika infallsvinklar studera, analysera och utvärdera vården av äldre i Europa. Totalt anställs 15 doktorander samtidigt som projektet involverar experter från Storbritannien, Norge, Danmark, Sverige och Grekland.

Kristina Nässén är universitetslektor inom vårdvetenskap och fungerar projektledare för de aktiviteter som ska genomföras vid Högskolan i Borås. Hon menar att ”Innovate Dignity” kan komma att skapa bättre förutsättningar för ett värdigt åldrande, med andra ord framsteg som kan bli oerhört meningsfulla och betyda mycket för de många.

De 15 doktoranderna från olika discipliner ska med sin samlade kunskap undersöka, reflektera och utvärdera befintliga vårdsystem och göra analyser, detta utifrån äldres egna erfarenheter och perspektiv.

I uppdraget ingår vidare att, som extern aktör, bedöma och problematisera rådande lagstiftning, regler, riktlinjer. I sin tur kan detta ge uppslag till nya och mer ändamålsenliga vårdmodeller, självklart efter beslut på behörig nivå i de enskilda europeiska länderna och deras regioner/län/landsting.

Målet är en samlad kompetens med analyser och slutsatser om vad som kan ge bra, ja, bättre, resultat för äldre i framtiden i Europeiska unionens 28 medlemsländer.

Just dessa samarbeten och utbyten – för att utveckla viktiga verksamhet och kunna bli bättre inom olika områden i EU – nämns alltför sällan i nyhetsrapporteringen och debatt om europeisk politik. I stället blir det som oftast när stats- och regeringscheferna eller ministrarna möts och diskuterar.

Min erfarenhet som ledamot och två gånger rapportör i EU:s regionkommitté, CoR, är att projekt, likt det ovan beskrivna och där vardagens problem försöker lösas, utgör ett underskattat mervärde av det europeiska samarbetet.

”Best practice” leder framåt utan att ge EU en utvidgad beslutsagenda.

Birgitta Sacrédeus, landstingsråd i Dalarna (KD) och ledamot av EU:s regionkommitté (CoR)

Rösta!

Håller du med debattören?

Ja
Nej
Vet inte

Visa resultat

  • Ja (0%)
  • Nej (0%)
  • Vet inte (0%)

0 röster

Detta är en debattartikel av en eller flera externa skribenter, som själva svarar för de åsikter som framförs. Dagen värnar en fri och öppen debatt. Tidningens linje framförs på ledarsidan.
Premium Foto: Natanael Gindemo
Foto: Natanael Gindemo
Premium Foto: Johan Nilsson/TT
Foto: Johan Nilsson/TT