Björn Cedersjö: Dags att bejaka samkönade par

Istället för att ifrågasätta bör kyrkorna bejaka samkönade relationer som syftar till kärlek, överlåtelse och trohet, skriver Björn Cedersjö.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Det finns tillfällen då man måste ändra sig. Det gäller även hur man tolkar Bibeln och beskriver kristen tro. För mig har frågan om samkönade relationer blivit en sådan. Från att ha sagt nej säger jag numera ja. Med denna debattartikel vill jag uppmana fler att göra denna omprövning.

Jag har sedan 1990 undervisat i etik i olika sammanhang. Ofta har det ingått en föreläsning om synen på homosexualitet. Jag har presenterat vad som uppfattas som fakta och erfarenheter, gått igenom relevanta bibeltexter och diskuterat vad detta leder till. Föreläsningen har, om någon frågat om vad jag själv anser, landat i ett nej till samkönade relationer. Huvudskälet har varit att jag uppfattat att flera bibeltexter, främst Romarbrevet 1, pekar mot ett nej. Samtidigt har jag hela tiden försökt varna för homofobi och uppmanat att välkomna alla till kristen gemenskap.

Under denna tid har det pågått en omprövning i delar av kyrkorna, liksom i samhället. Jag har läst alternativa tolkningar av bibeltexterna, funnit att de kan vara möjliga sätt att tolka men inte blivit övertygad. Eftersom jag velat vara trogen mot Kristus och de texter i Bibeln som Gud gett mig som vägledning för ett liv i Kristi efterföljd har jag inte velat ändra mig. Nu har jag ändå gjort det. Vad är det då som gör att jag nu säger ja till samkönade relationer, och gör det fullt ut, det vill säga menar att det är rätt att bejaka och välsigna sådana relationer?

1. Förändrad kunskap.

Statistiken är inte entydig men enligt forskningen uppger sig 2–5 procent ha en sexuell identitet som inte är entydigt heterosexuell. Runt 2 procent uppger sig vara homosexuella/lesbiska. Till det finns alltså ett antal vars läggning är mer flytande. När möjligheten att vara homosexuell bejakats har man också blivit mer synlig. Många skulle säga att vi, även i Sverige, på ett förskräckligt sätt förtryckt homosexuella människor. Jag tror att en viktig pusselbit för mig var Jonas Gardells tv-serie ”Torka inte tårar utan handskar” för några år sen som på ett övertydligt sätt gjorde klart den utsatthet som många homosexuella levde under. En annan viktig pusselbit för mig är nedläggningen av organisationen Exodus International, den kristna rörelse som försökte få homosexuella människor att bli heterosexuella men vars grundare nu sagt att de haft fel då mycket få personer har förändrats trots intensiv undervisning och kristen gemenskap.

2. Möten med människor.

Jag har under senare år kommit närmare flera kristna som lever i samkönade relationer. Det är människor som jag har förtroende för och vars liv speglar en överlåtelse till Kristus och Guds verk. Det har blivit allt svårare för mig att ifrågasätta deras övertygelse om att deras sätt att leva är rätt.

3. Omläsning av bibeltexterna.

Dessa båda punkter har gjort att jag på nytt ställt frågor till de bibeltexter som jag anser mig bunden av. Jag har prövat de tolkningar som jag hållit mig till. Jag har inte minst funderat över hur de förhåller sig till grundläggande övertygelser om Gud. Vi är övertygade om att kärlek och att älska är Guds grundväsen. Hur avspeglas det i vår förkunnelse och vårt sätt att leva? Jag tror också att kristen tro handlar om att Gud vill upprätta och ge alla människor nya möjligheter, inte minst de som lever i utsatta situationer. Hur blir det synligt?

Jag tycker inte att de alternativa sätten att förstå Paulus undervisning i Romarbrevet är självklara. Men när jag gör en sammanvägning av de olika punkter jag nämnt ovan landar jag ändå i en förändring av mitt synsätt. Och jag påminner mig om att vi vid olika tillfällen börjat tolka bibeltexter på nya sätt, även där det finns hänvisningar till ordningar i skapelsen: vi talar om jämlikhet i stället för hierarki när det gäller manligt-kvinnligt, vi godtar kvinnliga pastorer och präster, vi har valt ett demokratiskt styrelsesätt i stället för att ha en kung, vi anser att slaveri är mot Guds vilja även om det förekommer i Bibeln och inte direkt förbjuds. En parallell är min egen forskning som visar hur frikyrkornas bibelundervisning om skilsmässa och omgifte förändrats.

Läs mer | Ray Baker: Björn Cedersjös argument om samkönade äktenskap övertygar inte

 

Jag tror det nu är tid också för dem av oss som hittills hållit emot att ändra synen på samkönade relationer. Istället för att ifrågasätta bör vi bejaka relationer som syftar till kärlek, överlåtelse och trohet. Samma förväntningar om detta ska självklart gälla som de för heterosexuella relationer.

Nu vill jag uppmuntra såväl enskilda som de församlingar, samfund och kyrkor som ännu inte gjort denna omprövning att ta upp frågan till samtal. Jag hoppas att fler tydligt vill öppna dörren för människor som lever i samkönade relationer och låta dem vara fullvärdiga och förtroendevärda medlemmar, i ledaruppgifter och med välsignade relationer.

Björn Cedersjö

pastor i Evangeliska frikyrkan som under många år undervisat i etik. Han är medförfattare till boken ”Välkomna varandra”.

Läs mer | "Bäst för homosexuella att vara med i kyrkan"

Rösta!

Håller du med debattören?

Ja
Nej
Vet inte

Visa resultat

  • Ja (99%)
  • Nej (1%)
  • Vet inte (0%)

590 röster

Detta är en debattartikel av en eller flera externa skribenter, som själva svarar för de åsikter som framförs. Dagen värnar en fri och öppen debatt. Tidningens linje framförs på ledarsidan.
Ann-Christine Karlsten från Frälsningsarmén i Visby berättar om verksamheten i Krukmakarens hur för statsministerparet Stefan och Ulla Löfven.
Foto: Samuel Björk
Foto: Samuel Björk