Debatt

Hur står det till med demokratin, Gerdmar?

När det gäller regeringsbildning är det valutslaget som gäller, eller hur? skriver Elisabeth Fransson Malm.

Anders Gerdmar vänder sig i en artikel i Dagen ("Sätt ner foten mot socialdemokratin, Guds folk!") mot socialdemokratiska idéer när det gäller familjepolitik och utbildning. Han menar att Sverige omformats på ett negativt och närmast diktatoriskt sätt av en rörelse som visserligen haft stor betydelse, men märk väl så gott som aldrig – med undantag av ett tillfälle (valet 1968) – har haft egen majoritet i Sveriges riksdag.

Breda överenskommelser i riksdagen har varit något som i allmänhet eftersträvats. I hastigheten glömmer han också att socialdemokratin är en bred rörelse med en livfull debatt också internt, där bland annat det som tidigare benämndes Broderskapsrörelsen, numera Tro och Solidaritet, har haft en viktig roll. Många reformer som gynnar den stora majoriteten svenskar har drivits av socialdemokratin – men endast fått kraft av de väljare som lagt sin röst där. Våra socialförsäkringssystem med pensioner och världens mest generösa politik för föräldraledighet är några grundbultar där.

Vad står Skandinavisk teologisk högskola (där Gerdmar är rektor) för när det gäller exempelvis kvinnors rättigheter? Föräldraledighet och förskola har haft en viktig roll för att möjliggöra för kvinnorna att yrkesarbeta, något som de flesta kvinnor önskar. Den kvinna eller man som inte önskar yrkesarbeta när barnen är små har aldrig hindrats av någon regering vad jag vet.

Liksom Gerdmar tror jag på bönens betydelse för oss var och en och för Sverige – men glöm inte att också be för oroshärdar i världen. Den levnadsstandard vi har förpliktigar oss till solidaritet med andra människor. Glöm inte heller att be för ett rättvisare Sverige och en rättvisare värld, något som finns väl förankrat i Bibelns budskap. Be också för att de främlingsfientliga attityder som vi ser i dag ska minska. Inget i vårt land är perfekt och inte heller kan ett politiskt parti ha svar på alla frågor. Rösträttsreformerna, som steg för steg gav vanliga medborgare rösträtt drevs exempelvis fram av socialdemokrater och liberaler i samarbete. Kvinnorna fick rösträtt för ungefär hundra år sedan. Det är historia nu, men en viktig del av historien, väl värd att påminnas om.

Familjernas betydelse diskuteras i Gerdmars artikel och jag menar också att familjen i de flesta fall ger en trygg bakgrund till de barn som växer upp. Men hur vi formar våra familjer är i mina ögon ett personligt ansvar för oss var och en.

Vi lever i ett samhälle där den personliga friheten är viktig. Ingen politisk riktning kan ge oss hela svaret på hur vi ska leva våra liv, utan där gäller vår personliga kompass – tro eller livsåskådning. Gerdmars demokratiska rätt att ifrågasätta den lagstiftning som gäller ges i kraft av den yttrandefrihet som demokratin ger oss.

De religiösa friskolornas roll har diskuterats under valrörelsen. Jag anser personligen att de ska få finnas på samma villkor som andra friskolor om de följer skollagen. Däremot beklagar jag att friskolor och kommunaliseringen av skolan har haft negativa effekter och i allmänhet inte bidragit till den svenska skolans utveckling. I skolans värld görs dock många goda insatser varje dag av lärare och elever – därför är jag ändå hoppfull.

När det gäller regeringsbildning är det valutslaget som gäller, eller hur?

Elisabeth Fransson Malm, socialdemokrat och medlem i en EFK-församling, Jönköping

Läs också: Micael Grenholm: Kristen tro är varken höger eller vänster

Fler artiklar för dig