Inte en gåva men ett ansvar

Pengar, ägande och ekonomi är ett av Bibelns allra vanligaste teman. Tänkare som Joel Halldorf och Patrik Hagman frågar sig om ekonomin är vår tids religion. Vem är i så fall Gud i den religionen, och kan vi verkligen tjäna båda dessa herrar? Det är dags att vi inser möjligheten vi har att göra våra pengar till flitiga byggarbetare för Guds rike.

Hur ska vi förstå Jesu varningar om rikedom som försvårar himmelsfärden? Eller Paulus kända ord om att kärleken till pengar är en rot till allt ont? Ofta hör vi i våra kyrkor att det helt enkelt handlar om en attityd till pengarna och prylarna. ”Så länge dina prylar inte äger dig så är det inte fel att äga prylar”, eller ”det är okej att ha mycket pengar så länge de inte förändrar oss”.

Men hur många är vi som med ärligt hjärta kan säga att vi efter en stor ekonomisk förändring inte även ändrat inställning till konsumtion och vad som är rimliga priser? Hur många med en genomsnittlig svensk månadslön reser, bor och äter som de gjorde när de studerade? Hur många med chefslöner lever som om de hade en undersköterskas lön? Exemplet blir än tydligare om vi vidgar blicken utanför Sveriges gränser. Hur många med en svensk standardlön lever som medelklassen i Sri Lanka eller Costa Rica?

En välciterad studie från Världsnaturfonden slår fast att om alla levde som genomsnittssvensken så skulle det krävas 4,2 jordklots resurser. Kanske är det dags att låta empirin informera vår teologi i den här frågan? Jorden klarar inte av vårt synsätt på konsumtion. Inte skulle väl Gud befalla oss att leva på ett sätt som skapar ekologisk ödeläggelse och mänskligt lidande? I stället för att leta sätt att rättfärdiga vår svenska livsstil bör vi fråga oss varför Bibeln återkommande varnar för rikedomens lockelser, girighet och samlande av skatter på jorden.

Klimatforskaren Kevin Anderson sa under en föreläsning jag närvarade vid att "det är otroligt svårt, praktiskt taget omöjligt, att vara rik och samtidigt ekologiskt hållbar". Han menar att även om du bara har alla dessa pengar insatta på ett bankkonto så är chansen stor att banken investerar dem på ett sätt som inte är hållbart. Fair Finance Guides rapport fann att svenska banker investerade nästan 45 miljarder kronor i fossila industrier under 2016 och 2017.

När judarna leddes genom öknen fick de bara samla den mängd manna som behövdes för den dagen. Allt utöver det ruttnade bort under natten. Alla försök att göra sig till egen herre över livet eller sätta sin tilltro till sina mänskliga förmågor gick om intet. Kanske kan man se det som ett konkret exempel på hur Jesus varnar för att "mal och mask" kan förstöra de skatter vi försöker samla på jorden.

Och är det inte så att vi som människor också ruttnar en smula, viker av från Guds bästa, när vi förförs av girigheten och behåller mer än vad som är vår beskärda del? Gud kallar oss till annorlunda liv, i enkelhet och förtröstan om att han förser. Måttfulla liv, utan varken brist eller överdådigheter. Som det står i Ordspråksboken: ”Gör mig varken fattig eller rik. Ge mig bara mitt beskärda bröd”.

Under apartheidtiden sa frihetskämpen och nobelpristagaren Desmond Tutu att Gud vill befria de förtryckta från förtryck, och förtryckarna från förtryckandet. På samma vis tror jag att Gud vill befria de fattiga från fattigdom och de rika från rikedom. I vår kontext känns det som en uppoffring att bara ha det vi behöver, men för tre miljarder människor på jorden är det en högsta önskan. Att varje kväll få släcka en elektrisk lampa och lägga sig mätt i en riktig säng. Mycket blir bättre i världen, men enligt Oxfams senaste rapport förlorade jordens fattigaste hälft 4 miljarder kronor om dagen 2018.

Pengar borde mindre ses som en gåva att spendera som våra hjärtan begär, och mer som ett ansvar som anförtrotts oss eller en möjlighet att förändra. Där vi inte frågar hur lite vi behöver ge, utan hur mycket vi kan ge för att befria, bygga och berätta om Jesus med våra liv. Vi behöver be Gud att rädda oss från en tom längtan efter mer materiella ting, och ersätta den med tacksamhet, förnöjsamhet och en iver att välsigna med alla våra talenter. Investera där vi vill att vårt hjärta ska svara.

Låt oss skriva till våra banker och kräva att våra pengar bygger en godare jord, snarare än förstör den Gud skapat. Och låt oss använda de pengar som anförtrotts oss så märkligt osjälviskt att en värld kvävd av konsumtionens bojor ser Guds frihet och frälsning glimra, långt klarare än all världens skyltfönster.

Johannes Widlund, ordförande God jord – kristna för miljö och rättvisa