Johan Franzon: En skrämmande krigsretorik av Grenholm

Hur ska en ung läsare förstå Micael Grenholms utläggningar om barnsoldater och hans beskrivningar av skolan som en krigszon? undrar Johan Franzon.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Det är med bestörtning jag läser Micael Grenholms artikel ”Söndagsskolor behöver apologetik” (Dagen 21/8). Här får vi läsa att ”våra” barn, det vill säga barn som råkar ha föräldrar som är kristna, är barnsoldater. Deras uppgift är att strida för den kristna tron på det ”slagfält” som Grenholm menar att skolan är.

Krigsretoriken är förfärande. Att han som en positiv term använder ordet ”barnsoldater” vittnar antingen om en brist på omdöme eller om en vilja om att chockera för att väcka uppmärksamhet. Ordets associationer skapar dessutom frågor kring hur Grenholm egentligen ser på ”sina” barn. Verklighetens barnsoldater är som bekant ofta tvångsrekryterade eller utsatta för vuxenvärldens manipulationer.

En ytterligare fråga gäller hur Dagen resonerade när man accepterade denna text. Hur ska exempelvis en ung läsare – låt säga en 13-åring – förstå Grenholms utläggningar om barnsoldater och hans beskrivningar av skolan som en krigszon? Vem ska svara på de frågor som kan uppstå i det huvudet? Eller har Dagen inga unga läsare?

Läs mer | Micael Grenholm: Söndagskolor behöver apologetik

 

För övrigt vill jag påminna om att den svenska läroplanen på flera ställen understryker hur viktigt det är att elever tränas i kritiskt tänkande. Kritiskt tänkande ska givetvis inte blandas ihop med osakliga påhopp och rena personangrepp – sådant ska inte tolereras från något håll. Men saklig kritik måste kristendomen kunna tåla i skolans värld, precis som allt annat som studeras där. För övrigt ingår numera sekulära livsåskådningar i kursplanen för ämnet religion.

Några övriga synpunkter. Grenholm har en förvriden uppfattning vad gäller den ”ateism” som han ofta och gärna beskriver som en förhärskande ideologi i samhället. I en undersökning som Pew Research gjorde 2018 svarade 14 procent av svenskarna att de själva ansåg sig vara ateister. En liknande siffra har Win/Gallup kommit fram till. Att vara ateist är alltså att tillhöra en minoritet i Sverige.

Och hur värderar svenskar i gemen den kristna tron? Är det verkligen spott och förakt som är den dominerande uppfattningen? Nej, enligt SOM-institutets undersökning från 2016 är kristendomen den livsåskådning som svenskar i gemen värderar högst av alla.

Johan Franzon,

Floby

Rösta!

Håller du med debattören?

Ja
Nej
Vet inte

Visa resultat

  • Ja (33%)
  • Nej (56%)
  • Vet inte (10%)

215 röster

Detta är en debattartikel av en eller flera externa skribenter, som själva svarar för de åsikter som framförs. Dagen värnar en fri och öppen debatt. Tidningens linje framförs på ledarsidan.
HBTQ-frågor i frikyrkan
Nyheter Så jobbar de olika frikyrkosamfunden med bemötandet av homosexuella i sina församlingar.
Foto: TT
Foto: TT
Livsstil Många studenter är på jakt efter både kunskap och ny församling när man börjar plugga in en ny stad.
Foto: ANDERS WIKLUND / TT
Foto: ANDERS WIKLUND / TT