Debatt

Katarina Hedman: Börja undervisa om kvinnors självklara rätt att leda i kyrkan

Under de 25 år jag tillbringat i skandinavisk frikyrklighet har jag inte en enda gång på en vanlig gudstjänst hört någon undervisa om kvinnors självklara rätt att leda på samma premisser som män, skriver Katarina Hedman.

Hösten närmar sig och många ungdomar runt om i landet förbereder sig inför ett år på bibelskola. Förutom att främja gemenskap och tjänande har bibelskolor även en viktig utbildande funktion. Bibelskolorna fungerar ofta som församlingars förlängda arm i att utbilda kristna, men har kyrkorna och bibelskolorna verkligen tagit sitt ansvar?

Sedan internet introducerades på 1990-talet har utvecklingen gått i rasande fart. Det finns mycket positivt med detta, samtidigt ställer det ökade informationsflödet allt högre krav på församlingarna som utbildare. I stället för att som tidigare primärt influeras av närmiljön finns nu oändliga möjligheter att ta till sig annan undervisning. Jag är inte orolig för yttre påverkan, tvärtemot tror jag att det är sunt att träna sig i att se saker ur olika perspektiv. Men vad händer när kyrkan är tyst kring vissa ämnen och i stället Youtube blir den främsta utbildaren?

Frikyrkan och i synnerhet pingströrelsen har genomgått stora organisationsstrukturella förändringar de senaste decennierna. Kvinnans plats i kyrkan diskuterades flitigt under 1980-talet. Då centrerades debatten kring de så kallade problemverserna som vid en första anblick verkar begränsa kvinnors funktion och position inom kyrkan.

Majoriteten teologer inom frikyrkligheten har emellertid konstaterat att när samma exegetiska metod tillämpas som används i resten av Bibeln är det högst otänkbart att Paulus hade för avsikt att begränsa kvinnor från att utöva missionskallelsen. Men har församlingsmedlemmarna utbildats i dessa frågor?

När jag föddes i början på 90-talet var den hetsigaste debatten i många församlingar över. Det som sedan borde ha varit en guldålder för frikyrkotjejer att växa upp i präglades i stället av tystnad. Under de 25 år jag tillbringat i skandinavisk frikyrklighet har jag inte en enda gång på en vanlig gudstjänst hört någon undervisa om kvinnors självklara rätt att leda på samma premisser som män.

När jag själv tagit upp frågan har mina bibellärare gjort en ansträngd treminuters bibelutläggning om hur Paulus kan tolkas. Är det konstigt att ingen vet hur man bemöter dem som med Youtube som främsta informationskälla nu argumenterar för att kvinnor inte ska få ha andligt ledarskap?

Bland i synnerhet unga män pågår just nu en motreaktion där några väldigt specifikt utvalda verser ur Bibeln inte längre ska respekteras med att behandlas exegetiskt, utan läsas "som det står". Om denna bibeltolkning hade applicerats konsekvent på hela Bibeln vore det enbart en fråga om olika syn på exegetik. Att godtyckligt plocka patriarkala russin ur Bibeln och kalla det bibeltrohet har jag däremot mindre tålamod med.

Men varför tar inte församlingar och bibelskolor sitt ansvar? Kanske kvinnans position som ledare för många känts som en självklarhet, som något vi nyligen behandlat och är klara med. Kanske man i all hast också missat att en hel generation hunnit växa upp sedan frågan luftades sist. När något ter sig som självklart men inte har den status som krävs för att fler än de direkt drabbade ska intressera sig kommer frågan oundvikligen att hamna i skymundan. När dessa självklarheter inte undervisats som de självklarheter de är har i stället ultrakonservativa krafter fått osedvanligt stort inflytande på en växande grupp ungas kvinnosyn.

Jag vill uppmana församlingsledare och bibelskolor att ta sitt ansvar som utbildare. Förutsättningarna för halva världens befolkning att få tjäna Gud kan inte vara en hobby för speciellt insatta. Frågan är relevant för hela den kristna församlingen och bör behandlas därefter. Vi kan samtidigt fråga oss varför frågan om kvinnan i kyrkan inte har högre status än den har. Kan det vara för att den stora majoriteten församlingsledare faktiskt är män och därmed inte själva berörs?

Tjejer ska inte, som jag, nervöst behöva fråga sina bibellärare om de kan förklara verserna kring kvinnans ”plats” i församlingen. Alla behöver lära sig att utifrån Bibeln argumentera för kvinnors rätt att tjäna Gud på samma villkor som män. Konsekvenserna av att negligera detta är en inomkyrklig polarisering.

En del kristna feminister kommer i frustration sluta förankra sin kamp för jämställdhet i Bibeln, samtidigt som vi ger allt större utrymme till de krafter som med Bibeln som verktyg vill begränsa kvinnor. Och därmed begränsar vi hela kyrkans möjlighet att vara ljus och salt på jorden.

Katarina Hedman, historiestudent, grundare av Jesusfeministpodden

Fler artiklar för dig