KD: Trångsynt förbud mot religiösa friskolor

Regeringen borde hålla sig för god för att ägna sig åt kollektiv bestraffning av fungerande religiösa friskolor, skriver Gudrun Brunegård och Ingemar Kihlström.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Värderingarna är samhällets kitt. Sverige har i hundratals år präglats av judisk-kristen etik och västerländsk humanism. Det är grunden för det vi brukar kalla svenska värderingar och återspeglas bland annat i konst, litteratur, utbildning, lagstiftning och rättsväsende, men även i synen på människan, demokratin och jämlikheten. Själva skolsystemet växte fram under kyrkornas hägn.

Under decennier av socialdemokratisk ledning har ett målmedvetet arbete pågått att marginalisera religionens betydelse i samhället. Vårt parti, Kristen Demokratisk Samling som det först hette, uppstod som en reaktion på att kristendomsämnet skulle avskaffas i skolan. Det är ur det perspektivet knappast förvånande att Kristdemokraterna är det parti som tydligast påtalar värdet med förskolor och skolor med kristen profil.

Läs mer | Professor: Troende är mer korrupta än andra

 

Sverige har ställt sig bakom ett antal internationella konventioner, som därmed är svensk lag. Såväl Barnkonventionen som Europakonventionen understryker föräldrars frihet att uppfostra barnet och välja utbildning enligt sin religiösa eller ideologiska övertygelse. Regeringsformen ger ett grundlagsskydd för religionsfriheten, både att fritt få utöva sin tro och frihet att avstå.

Den svenska skollagen har löst detta genom att inte tillåta skolor, där undervisningen genomsyras av religion. Däremot tillåts konfessionella inslag, frivilliga för eleverna och åtskilda från den obligatoriska undervisningen, exempelvis morgonbön eller i samband med måltider.

Läs mer | Kristna friskolerådet tar de muslimska skolorna i försvar

Förra våren tillsatte regeringen en utredning för att analysera hur regeringsformen och internationella åtaganden om mänskliga rättigheter står i förhållande till konfessionella inslag i till exempel skola, förskola och fritidshem. Utredningen ska analysera för- och nackdelar med konfessionella inslag. Man vill även kartlägga hur fristående skolor, förskolor och fritidshem med konfessionell inriktning följer regelverket. Utredningen ska också undersöka om det finns behov av att ändra skollagen för att lösa den segdragna frågan om skolavslutning i kyrkan.

Nyligen lade regeringen till uppdraget att lämna lagändringsförslag för att införa etableringsstopp för religiösa friskolor. Detta är en direkt följd av januariöverenskommelsen (JÖK) mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna.

Läs mer | Elisabeth Sandlund: Ologiskt förslag om friskolor

Det är märkligt och trångsynt av JÖK-partierna att inte bejaka behovet av mångfald inom utbildningssektorn. I dag finns ett sjuttiotal religiösa friskolor i Sverige, den absoluta merparten kristna. De flesta har funnits och verkat med goda resultat i flera decennier. Många av dem är mångkulturella och har elever från flera olika trosbekännelser, och tar framgångsrikt emot elever som kommunala skolor inte klarat av.

Mellan raderna kan man ana en oro för att barn ska utsättas för en av det sekulariserade samhället oönskad religiös påverkan. Lagen är dock redan i dag tydlig i att även konfessionella friskolor ska erbjuda undervisning enligt den svenska skollagen. Religiösa inslag ska vara frivilliga. Man får inte dela upp flickor och pojkar i olika klasser etcetera. De religiösa friskolorna granskas av Skolinspektionen på lika villkor som kommunala friskolor och kan förlora rätten att bedriva undervisning om man inte följer skollagen.

Läs mer | Anna Ekström (S): Religiösa friskolor är inte bra för samhället

 

Gudrun Brunegård har i dagarna lämnat in en interpellation till utbildningsminister Anna Ekström, som kommer att besvaras i augusti. Ett antal relevanta frågor ställs:

Utredningsdirektiven talar om konfessionella inslag i olika skolformer till exempel förskola, grundskola och gymnasium. Omfattas även rörelseägda folkhögskolor?

Ingår således även förskolor i den fortsatta utredningen?

Har Skolinspektionen tillräckliga resurser och befogenheter att inspektera, varna och/eller frånta rättigheterna att bedriva skolverksamhet bland huvudmän som inte uppfyller skollagens krav?

Är det i överensstämmelse med utbildningsministerns rättsuppfattning, att samtliga väl fungerande skolor med religiös huvudman ska utsättas för kollektiv bestraffning, på grundval av ett fåtal som har misskött sig?

Här är utbildningsministern svar skyldig.

Läs mer | Religiösa friskolor snabbutreds

 

Den beröringsskräck med allt som har med religion att göra, som januaripartierna visar, riskerar att kasta ut barnet med badvattnet. Regeringen borde hålla sig för god för att ägna sig åt kollektiv bestraffning. Om några enstaka skolor missköter sig är det de som ska mista tillståndet. Alla de goda skolor som finns och uppskattas av föräldrar, elever och myndigheter ska inte misstänkliggöras. Det som borde kastas ut är förslaget om etableringsstopp för skolor med konfessionell inriktning.

Gudrun Brunegård, riksdagsledamot (KD), utbildningspolitisk talesperson

Ingemar Kihlström, riksdags­ledamot (KD), ersättare i utbildnings­utskottet

Läs mer om religiösa friskolor

Alla tidigare artiklar

Rösta!

Håller du med debattören?

Ja
Nej
Vet inte

Visa resultat

  • Ja (71%)
  • Nej (23%)
  • Vet inte (6%)

35 röster

Detta är en debattartikel av en eller flera externa skribenter, som själva svarar för de åsikter som framförs. Dagen värnar en fri och öppen debatt. Tidningens linje framförs på ledarsidan.
Debatt Helena Erkenborn.
Premium Foto: Baz Ratner/TT
Foto: Baz Ratner/TT