Kristendomen behöver försvaras

Kristen tro har alltid befunnit sig i spänningsfältet med andra livsåskådningar och har därför behövt försvaras. Från Petrus tal på pingstdagen och Paulus försvar på Areopagen har apologetik varit någonting som kristna har ägnat sig åt. Apologetik handlar om att visa på rimligheten och trovärdigheten i den kristna tron i förhållande till andra sätt att se på tillvaron – vare sig det handlar om skepticism, sanningsrelativism eller andra religioner. Behovet är knappast mindre idag än under kyrkans första tid. Apologetiken kan sägas ha ett tudelat syfte: Den hjälper människor att närma sig Gud och att växa starkare i tron (den positiva rollen) och den kan beskydda tron från att dö genom att bemöta invändningar och kritik (den negativa rollen). Dessutom har apologetiken en roll i att påverka den kultur där samtalet om Gud förs.

En invändning mot apologetik är att det är något instrumentellt och kallt som inte tar människors längtan efter mening på allvar. Detta är ett missförstånd. En god apologet möter människor där de befinner sig i sökandet och försöker svara på deras frågor. Inte sällan handlar det om skolungdomar som ställer frågor om den kristna tron, eller som utsätts för andra kamraters frågor. I brist på svar är det tyvärr inte sällan som ungdomar lämnar tron, intellektuellt och andligt otillfredsställda. Föräldrar som också saknar svar på barnens frågor kan endast med sorg konstatera att deras barn väljer en annan väg. Jesus uppmanar oss att älska Gud med hela vårt hjärta, hela vår själ, hela vår kraft och hela vårt förstånd. Människan är en helhet och om vi inte klarar att älska Gud med vårt förstånd blir det svårare med de andra delarna också.

Det är viktigt att påpeka att tro på Gud kan vara rimlig och rationell helt utan argument och att de flesta människor i dag och historiskt inte har haft bevis för tron. Ett möte med en levande Gud utgör i sig en rimlig och rationell grund för tro, speciellt om det inte finns övertygande skäl att tro något annat. Och det finns det sällan.

Men människor är olika, och aposteln Petrus riktar sig till alla troende när han uppmanar oss att alltid vara beredda att svara var och en som begär en förklaring till vårt hopp och skriver att detta ska ske på ett ödmjukt och respektfullt sätt (1 Petrus 3:15–16). Apologetiken har med andra ord en roll att spela vid olika tillfällen (”alltid”) och för olika personer (”var och en”). Det finns ibland en oro att apologetiken ska minska den helige Andes roll. Men rätt brukad så pekar apologetiken snarare på den helige Ande och blir ett verktyg som Han kan använda för att möta personer med deras frågor och invändningar.

skolungdomar i Sverige befinner i sig en miljö som ofta inte är speciellt vänligt sinnad till kristen tro. Jag vill därför uppmuntra de initiativ i kyrkan som syftar till att förbereda och utrusta barn för den miljö de befinner sig i.

Söndagsskolor har en viktig uppgift här, men apologetik är värdefullt även för vuxna. Det handlar om att tränas i kritiskt tänkande kring den kristna tron, att ge goda skäl till varför de grundläggande påståendena i kristendomen är sanna (att Gud finns, att Jesus har uppstått, och så vidare) och att visa varför invändningar och kritik mot den kristna världsbilden inte omkullkastar den.

När krigsretorik används är det viktigt att komma ihåg Paulus ord att vi inte strider mot kött och blod utan mot furstar och väldigheter, världshärskare och andemakter (Ef 6:12). Här behöver apologeten ha rätt perspektiv: de vi debatterar med är inte våra motståndare utan Guds borttappade får.

Apologetik handlar till syvende och sist inte om att vinna argument, utan om att vinna människor.

Sebastian Ibstedt, doktor i mikrobiologi