Malin Cederberg: Åsiktskorridoren blir allt trängre

Partiernas förslag att stoppa konfessionella friskolor är åsiktsförtryck och beror på fördomar mot religion. Öka hellre kvalitetskontrollerna vid behov, skriver Malin Cederberg.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Vad ligger bakom det förslag till ”Etableringsstopp” för friskolor med konfessionell inriktning som S, MP, C och L nu enats om? Handlar det om kvalitetsbrister, värdegrund eller fördomar? Religionsfrihet – men bara på våra villkor. Rätt till skola – men staten ska bestämma var och hur. En sådan inställning visar bara att åsiktskorridoren i Sverige blir allt trängre och att fördomarna ökar.

Enligt internationella konventioner har vi alla rätt till vår tro, så länge den inte skadar andra. Föräldrar har rätt att välja skola för sina barn. Dessa grundläggande rättigheter omtolkas nu i Sverige och får alltmer lutning åt det som föreningen Humanisterna under många år lobbat för, att religion ska privatiseras och bort från det offentliga. Tro ställs, helt osakligt, mot vetande och spär därmed på fördomarna mot dem som utövar sin tro. Detta sker samtidigt som vi ser en ökande oro när andra kulturers värderingar börjar göra sig synliga.

Svenskens scrollande genom nyhetsflöden ger inte mycket tid till djupläsning. Rubriker godtas som sanningar och falska nyheter accepteras oreflekterat. Sakta men säkert vrids bilden på kristen tro om till att den är gammalmodig. inte evidensbaserad, att Bibeln är en mytologisk bok bland andra och att i vetenskapens tidsålder behöver vi inte längre tro på ”vidskepligheter”. När missförhållanden uppdagas i kristna ytterlighetsgrupper får det stort genomslag i medierna. Men den oerhörda insats som kyrkorna i Sverige gör, genom att skapa gemenskaper och möten människor emellan, uppmärksammas sällan. Glädjande är att kyrkornas insatser för nyanlända asylsökande nu synliggörs, men det blandas tyvärr med en misstro mot dem som kommer till tro.

Sverige har en lång tradition med väl fungerande kristna friskolor. Värdegrunden som dessa alltid stått på är den som den svenska skolan ska stå på. Faktum är att en kristen friskola ofta är att föredra för barn med särskilda behov. Där finns engagerad personal som står trygga i sin gemensamma värdegrund att varje människa är unik och älskad och värd att satsa på. Dessutom är många kristna friskolor mindre enheter än de stora kommunala skolorna, vilket i sig skapar trygghet och lugn.

I invandrartäta områden händer det att det vi uppfattar som grundläggande svenska värderingar ifrågasätts, exempelvis individens frihet att välja livsväg och jämlikhet mellan könen. De som vill leva enligt det nya landets värderingar ifrågasätts och trakasseras. Vissa ungdomar har full frihet att vistas utomhus, även på tider då de borde vara hemma för att klara skolan nästa dag (läs: pojkar). Andra ungdomar kontrolleras och känner sin frihet starkt begränsad (läs: flickor). Många av dessa är muslimer, men också kristna från kulturer där just dessa värderingar råder. För svensken spär detta på fördomarna mot religiös tro, i stället för att mer korrekt kopplas till kulturell kontext.

Elever från familjer med olika kulturell bakgrund och livs­åskådning, elever med särskilda behov, elever med hög begåvning och elever som råkat illa ut i andra skolor söker sig till den trygga miljö som de kristna friskolorna erbjuder. Skolorna är idéburna och drivs utan vinstkrav. För nyanlända familjer är de kristna friskolorna en integrationsbro in i det svenska samhället. En skola med tydlig värdegrund attraherar även personal som delar den. Detta ger ett stort engagemang i hela personalgruppen. Föräldrar känner sig välkomna och inkluderade i sina barns utbildning och utveckling.

Friskolor har ett högre antal godkända elever än rikssnittet. Läsåret 2017/18 var antalet elever som nått målen i alla ämnen remarkabelt bättre för elever födda utomlands ifall de gick på en fristående skola 74 jämfört med kommunal skola 44 procent. Detta visar statistik presenterad av Friskolornas riksförbund i oktober 2018.

”Kristna skolor tål granskning”, säger Bo Nyberg, ordförande i Kristna friskolerådet. Skolinspektionen har tillsynsansvar för alla svenska grundskolor. Genom regelbundna inspektioner säkerställs att skolorna upprätthåller en god kvalitet och att läroplanen följs. De skolor som bedöms vara i riskzonen får tätare besök. Man tillämpar även oanmäld kvalitetsgranskning. Detta är en god ordning. Skolor med brister får handledning att åtgärda felen, vilket åtföljs av nya inspektioner. Alla skolor ska självklart kvalitetskontrolleras.

Kristna friskolor är en utmärkt integrationsbro, har goda studieresultat och arbetar väl med tryggheten i skolmiljön. Den osakliga kritiken mot religiösa friskolor bottnar i något helt annat; Den trånga åsiktskorridoren dras åt kring oss som utövar vår grundlagsskyddade rätt att tro, även i det offentliga.

Malin Cederberg, Järfälla, student vid Pethrusakademin

Rösta!

Håller du med debattören?

Ja
Nej
Vet inte

Visa resultat

  • Ja (0%)
  • Nej (0%)
  • Vet inte (0%)

0 röster

Detta är en debattartikel av en eller flera externa skribenter, som själva svarar för de åsikter som framförs. Dagen värnar en fri och öppen debatt. Tidningens linje framförs på ledarsidan.
Pingst rådslag
Premium
Foto: Thomas Österberg