Micael Grenholm: Söndagskolor behöver apologetik

Kristna skolelever befinner sig på ett slagfält där deras tro attackeras, skriver Micael Grenholm.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Gammaldags. Ovetenskaplig. Skitsnack. En saga. Motbevisad. Det är några av svaren jag brukar få när jag frågar kristna tonåringar hur kristendomen beskrivs av lärare och klasskamrater i skolan. Ateism, däremot, tecknas enligt dem som vetenskaplig, självklar, neutral och logisk.

Kristna barn och ungdomar som går på kommunala eller sekulära friskolor befinner sig på ett slagfält där den tro de fått med sig när som helst kan attackeras. De är barnsoldater på främmande mark.

Läraren Karin Kittelmann Flensners konstaterade i sin avhandling vid Göteborgs universitet att svensk undervisning i religionskunskap utgår från en ateistisk grundinställning som ses som normal och neutral, medan religiositet beskrivs som gammaldags, irrationellt och resultatet av grupptryck.

De flesta elever talade om religiösa som ointelligenta eller till och med psykiskt sjuka. Kittelmann Flesner fann även att många kristna dolde sin tro i klassrummet och talade om kristna i tredje person.

Det här är vad vi skickar våra barn till varje vardag. Vi uppmuntrar dem att gå till en plats för att lära sig saker och bli smartare men som systematiskt ifrågasätter kristendomen och porträtterar ateism som kunskap. Och sedan förvånas vi när de tappar sin tro!

Naturligtvis är det inte fel att kristna går i icke-konfessionella skolor. Tvärtom är det behövligt. Det är vårt uppdrag som lärjungar att alltid vara beredda att svara på invändningar mot tron (1 Petrus 3:15), även när vi är unga. Skolan är inte bara ett slagfält, utan också ett missionsfält.

Det som behövs är inte att vi isolerar barnen i kristna bunkrar, utan att vi utrustar dem för den strid de oundvikligen kommer kastas in i. Vi måste ge våra barnsoldater ammunition att bemöta tankebyggnader som sätter sig upp mot Kristus (2 Kor 10:4-5).

När kristna skolungdomar får höra av ateister att de tror på sagor har de sällan mycket att invända, för när vi förmedlar bibelberättelser i söndagsskolan sker det många gånger i sagans form. Naturligtvis är det viktigt att få Guds ord in i ryggmärgen och det på kreativa sätt som barn kan ta till sig. Men det verkar finnas en brist på kompletterande undervisning om hur vi kan veta att berättelserna som barnen lär sig är sanna.

Läs mer | Johan Franzon: En skrämmande krigsretorik av Grenholm

 

När jag undervisar apologetik, försvar av den kristna tron, för kristna ungdomar blir det alltid succé. Många är svältfödda på sådan undervisning. De behöver det mycket tidigare i livet. Kristendomen blir många gånger attackerad så tidigt som i lågstadiet.

Jag brukar be ungdomarna skriva ner frågor som de själva funderar på eller som dyker upp i konversationer med skeptiker i skolan. De vanligaste ämnena är evolution, homosexualitet, motsägelser i Bibeln, bevis för Guds existens, bevis för mirakler, Bibelns syn på kvinnor och Guds allmakt. Där har ni ett bra upplägg för nästa termins söndagsskola!

Som en positiv bieffekt kommer nog fler pojkar att finna kyrkan intressant. Många församlingar tycker det är svårt att behålla Fortnite-generationens intresse, i synnerhet killarna. Men apologetik, även på en väldigt grundläggande nivå, är något alla brukar tycka är väldigt spännande.

Jag tycker även att vi borde lobba gentemot våra politiker om att religionskunskaps-undervisningen borde inkludera ateism eller naturalism som en egen livsåskådning på ett tydligare sätt. Några lektioner bör ägnas åt att beskriva när ateismen uppstod, olika ateistiska inriktningar, hur ateister brukar tänka kring livets mening, moral, med mera, samt intellektuella utmaningar för ateismen. Allt detta går man nämligen vanligtvis igenom när det gäller kristendomen eller islam.

Om detta görs kan det förhoppningsvis bli tydligare för barnen, kristna som sekulära, att ateism inte är en neutral utgångspunkt utan en världsbild bland många andra med sina egna problem och svårig-heter. På så sätt blir det förhoppningsvis färre kristna som använder ateismen som ett ”skyddsnät” att falla tillbaka på om man skulle tvivla på sin kristna tro, och fler ateister som tar de kristna anspråken seriöst.

Detta behöver förenas med att kyrkan blir en plats där svåra frågor får plats. Nyligen har lovsångsledaren Marty Sampson annonserat att han tvivlar på sin tro för att ”ingen pratar om” saker som bibliska motsägelser och frånvaro av helande. Tvivel bekämpas inte genom att tystas ned eller sopas under mattan. Redan från unga år behöver kristna vara bekväma att dela sina frågor i församlingsmiljö.

Det är dags att barnen får de vapen de behöver. Annars riskerar de att stupa.

Micael Grenholm,

pastor i Uppsala Mosaik och ordförande för Svenska apologetiksällskapet. Hans senaste bok är "Dokumenterade mirakler".

Läs även | Martin Wicklin: Jag blev utslängd från söndagsskolan

Läs även | Antje Jackelén: Föräldrar bör lära sin barn att be

Rösta!

Håller du med debattören?

Ja
Nej
Vet inte

Visa resultat

  • Ja (83%)
  • Nej (14%)
  • Vet inte (3%)

303 röster

Detta är en debattartikel av en eller flera externa skribenter, som själva svarar för de åsikter som framförs. Dagen värnar en fri och öppen debatt. Tidningens linje framförs på ledarsidan.