Problemet är inte psalm eller lovsång utan den höga volymen

Även vi med hörselproblem vill vara med i gemenskapen och delta i lovsången, skriver insändarskribenten Inga-Lena Tellström.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Jag har med stort intresse följt det som skrivits och diskuterats i Dagen beträffande musiken och sångerna i församlingen och våra gudstjänster. Det har framkommit en hel del både intressanta och väl genomtänkta artiklar, som handlat om allt ifrån vilka sånger som ska sjungas till vilken betydelse sången och musiken ska ha i församlingen. Frågan har engagerat mig under lång tid, och jag skulle vilja ge den en liten annan vinkling. Jag vet nämligen att jag är långt ifrån ensam om att tänka så här.

Det mesta av diskussionen handlar om valet av sånger och när och hur de ska sjungas. Man för fram tankar om att det skulle vara en generationsfråga – att de äldre i församlingen inte tycker om att sjunga lovsånger och att de unga inte gillar mer traditionella sånger och psalmer. Detta är en förenkling och ett missförstånd. Det finns en annan viktig faktor som man över huvud taget sällan eller aldrig nämner – nämligen ljudnivåerna.

Jag håller helt med dem som beskriver församlingssången som något som ska förena människor­na och inte skilja oss åt. Men det förefaller mig som att musiken i gudstjänsterna mer och mer har övergått från församlingssånger och traditionella psalmer till att bli högljudd lovsång, som mer liknar konsert än inslag i gudstjänsten (helst ska man applådera efter varje sång dessutom).

En stor del av våra församlingar består av äldre människor som inte längre har perfekt hörsel. I takt med att hörseln försämras blir man mer ljudkänslig och höga och starka ljud kan upplevas som mycket påträngande och obehagliga. Många av oss lider dessutom av tinnitus och andra hörselskador, vilket gör det hela ännu jobbigare.

Att säga att äldre inte tycker om att sjunga nya sånger är därför helt felaktigt. Vi vill absolut vara med och sjunga och dela glädjen över åldersgränserna, men den höga volymen gör att vi tvingas stänga av våra hörapparater eller stoppa proppar i öronen. Hur ska man kunna sjunga lovsånger under de premisserna? Hur ska man kunna känna gemenskap och delaktighet? Omöjligt.

Det här förstör inte bara upplevelsen av själva gudstjänsten, utan det skapar en känsla av ”vi och dem” – att vi som inte kan delta inte hör hemma i kristna sammanhang.

Alla måste få känna sig välkomna och inkluderade, oavsett ålder, kön, hudfärg och oavsett om man har perfekt hörsel eller inte. Jag brukar jämföra med vad som gäller beträffande rörelsehindrade och de regler som finns för att anpassa lokalerna och göra dem tillgängliga. Man installerar till exempel hissar, ramper och speciella toaletter. På samma sätt borde man anpassa miljön för oss med nedsatt hörsel, men så är det tyvärr inte.

Eftersom jag är en person som inte bara sitter och lider i det tysta har jag gång efter annan fört fram detta problem, både i min egen församling och i samband med diverse andra tillställningar. Tyvärr utan större framgång. Om man talar med ljudteknikerna svarar de bara att det är sångarna och musikerna som bestämmer ljudnivåerna. En förklaring jag fått är att man måste acceptera att det är en ny tid och att ungdomarna är vana vid att volymen ska vara så hög. Tydligen tror man att yngre människor inte kommer till kyrkan annars?

Läs också Joel Halldorf: Därför splittrar modern lovsång frikyrkorna


Artikeln i Dagen där Peter Sandwall får ge sin syn på musiken i gudstjänsten, var en bekräftelse på det jag själv har tänkt och känt. Han säger: ”Om vi först ställer oss frågan varför och till vem vi sjunger, så får vi svar på frågan vad och hur vi ska sjunga” Och han fortsätter: ”för musik och teologi hör intimt samman”. Precis så!

Sången och musiken ska hjälpa till att knyta samman olika delar i gudstjänsten och understryka och förstärka budskapet i predikan. Då blir allt en helhet, och man upplever enheten i församlingen. Men för detta krävs verkligen att man tar ljudnivåerna på allvar. Även vi med hörselproblem vill vara med i gemenskapen och delta i lovsången. Även vi vill lära oss nya sånger, bara vi får en chans.

Självklart kan man ha andra tillställningar med konserter och hög musik för dem som vill ha det, men det passar inte i en söndagsgudstjänst. Om det är en konsert kan jag välja att gå dit eller inte och kan anpassa mig efter det. Men att inte kunna delta i en vanlig gudstjänst skapar ett utanförskap.

Min dröm är att tryggt kunna gå till kyrkan och vara med i gudstjänsten och inte behöva ängslas för om jag ska klara av volymen eller inte. Jag vill kunna sjunga med i sångerna, prisa Gud tillsammans med församlingen och ta till mig hela budskapet utan att behöva stoppa fingrarna i öronen och känna mig exkluderad. Det finns ett väldigt enkelt sätt att lösa detta, och det är att man helt enkelt drar ner volymen.

Inga-Lena Tellström, Vårgårda

Läs också Läsare vittnar om tinnitus efter lovsången i gudstjänsten

Läs mer om lovsång

Alla tidigare artiklar

Rösta!

Håller du med debattören?

Ja
Nej
Vet inte

Visa resultat

  • Ja (100%)
  • Nej (0%)
  • Vet inte (0%)

2 röster

Detta är en debattartikel av en eller flera externa skribenter, som själva svarar för de åsikter som framförs. Dagen värnar en fri och öppen debatt. Tidningens linje framförs på ledarsidan.
Roland Hellsten.
Foto: Per-Johan Thörn/Natanael Gindemo/Moa Almeräng
Foto: Per-Johan Thörn/Natanael Gindemo/Moa Almeräng
ARTIKELSERIE: PÅ DJUPET MED...
Joakim Lundqvist.
Foto: Sara Källner
Foto: Sara Källner