Skolverket har strukit Bibeln från skolans nya kursplan

I Skolverkets förslag till nya kursplaner i religionskunskap, historia och samhällskunskap har hänvisningarna till Bibeln strukits, skriver Åke Bonnier och Anders Göranzon.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Vi önskar att denna debattartikel ska falla i god jord och tror att de flesta förstår att uttrycket ska uppfattas bildligt. Däremot kanske inte alla kan härleda bildspråket till liknelsen om såningsmannen, som Jesus berättar enligt Matteusevangeliets trettonde kapitel. Ett litet men belysande exempel på hur Bibeln påverkat och påverkar språkets metaforer.

Bibelns påverkan syns även på andra områden. Inom film, litteratur och annan konst är anspelningarna och referenserna till Bibelns berättelser otaliga. Detta är ett uttryck för att många människor har Bibeln som ett av sina referenssystem. Det gäller människor som lever och verkar i Sverige såväl som människor i andra delar av vår värld. För att barn och unga ska kunna förstå sig på samtiden behöver skolan därför även fortsättningsvis tillhandahålla undervisning om Bibeln. Bibeln är den i särklass mest tryckta och översatta boken på vår planet.

Skolverket arbetar alltså med förslag till reviderade kursplaner i skolan. Vi vill fästa uppmärksamheten på religionskunskapsämnet. Inledningstexten är samma som i gällande läroplan (Lgr11):

”I dagens samhälle, som är präglat av mångfald, är kunskaper om religioner och andra livsåskådningar viktiga för att skapa ömsesidig förståelse mellan människor”.

Vi gläder oss över att Skolverket även framöver vill betona detta. Vi välkomnar också att behovet av faktakunskaper lyfts fram. Mot bakgrund av detta undrar vi: vart tog Bibeln vägen?

Läs mer Elisabeth Sandlund: Höj rösten mot nya kursplaner

 

Visserligen noterar vi att förslaget innehåller en skrivning, som säger att exempel på ”berättelser och centrala tankegångar med koppling till ritualer, levnadsregler och heliga platser inom kristendom, islam och judendom” ska finnas med. Här går det självklart att tänka sig att Bibelns berättelser underförstås. Lgr11 talar dock i detta avseende ett tydligare språk när den specifikt säger att detta "uttrycks i religiösa berättelser i Bibeln och andra urkunder”. Det är en bättre skrivning. Den belyser att Bibeln har haft och har en stor påverkan på vårt samhälle samtidigt som den visar att även andra urkunder bör finnas med. I det nu liggande förslaget är talet om religiösa urkunder antingen nedtonat eller helt borttaget. Vi undrar hur detta stämmer överens med målsättningen att skolan ”ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse”. Dessutom har en direkt hänvisning till Bibeln också strukits i kursplanerna för både historia och samhällskunskap.

Att Bibeln påverkat och påverkar vårt samhälle är ställt bortom allt tvivel. Det är endast 20 år sedan den svenska regeringen överlämnade Bibel2000 till riksdagen under namnet SOU 1999:100. På regeringens hemsida skrevs då:

”När arbetet avslutas överlämnas översättningen till uppdragsgivarna, men den kommer inte att stadfästas genom särskilt statligt beslut. Det är genom att tas i allmänt bruk av svenska folket som översättningen uppnår sitt i direktiven angivna syfte: att vara huvudtext för bibeln inom det svenska språkområdet.”

Vår uppfattning är att det förslag till revidering av kursplanerna i ämnet religionskunskap som nu föreligger inte bidrar till att denna målsättning uppnås.

Och det gäller sannerligen inte bara i det svenska språkområdet. År 2019 är FN:s internationella år för urfolksspråk, ett initiativ som stöds av Sveriges regering. Till stor glädje har Bibeln på nordsamiska, Biibbal 2019, tagits emot detta år. I första hand har norska staten och det norska bibelsällskapet finansierat detta översättningsprojekt som pågått i 30 år men även de svenska och finska bibelsällskapen har varit med i arbetet. Det finns tusentals människor i Sverige, som talar nordsamiska. Under året har också delar av Bibeln nyöversatts till sydsamiska. Publikationen är den mest omfångsrika boken som finns utgiven på detta språk, som enligt UNESCO är klassat som allvarligt hotat. Bibelöversättningsarbete på lulesamiska pågår som bäst.

I ett samhälle som präglas av mångfald och mångreligiositet är kunskaper om Bibeln och dess berättelser en nödvändighet. Att även andra religioners urkunder finns med ser vi som en styrka. Eftersom Bibeln har haft och har en förhållandevis större påverkan på vårt samhälle bör den emellertid även fortsättningsvis nämnas speciellt.

När barn och unga stöter på bibliska referenser i sånger, filmer, skönlitteratur och andra konstuttryck tror vi att den undervisning som i skolan ges kring Bibeln bidrar till att helhet och mening skapas. Tillvaron görs begriplig och förståelsen för religiösa uttryck och berättelser djupnar. För att kunna navigera i ett ofta svårbegripligt samhälle är denna förtrogenhet med en viktig religiös urkund avgörande.

Biskop Åke Bonnier, ordförande Svenska bibelsällskapet

Anders Göranzon, generalsekreterare Svenska bibelsällskapet

Läs också Skolverket svarar: Bibeln har sin givna plats i skolans undervisning

Läs fler artiklar om religiösa inslag i skolan

Alla tidigare artiklar

Rösta!

Håller du med debattören?

Ja
Nej
Vet inte

Visa resultat

  • Ja (90%)
  • Nej (8%)
  • Vet inte (2%)

355 röster

Detta är en debattartikel av en eller flera externa skribenter, som själva svarar för de åsikter som framförs. Dagen värnar en fri och öppen debatt. Tidningens linje framförs på ledarsidan.
Dagengalan
Foto: Samuel Björk
Foto: Samuel Björk
Karismatiska väckelsen 50 år
Karismatiska väckelsen i Umeå
Foto: Ivar Lundgren
Foto: Ivar Lundgren